Jag brukar kolla "Bestenliste" en uppställning (månatlig) över tyska kritikers favoriter. Förra månaden kunde man hitta bröderna Goncourts dagböcker (översatta från franskan) på plats nummer två. Frågan är förstås om de tolv volymerna blir en bästsäljare- det är en mastig lunta på tolv volymer och omfattande 7000 sidor. Priset? Cirka 250 euro.
Jag måste erkänna att jag gärna hade velat äga den här böckerna (på annat språk) för de måste innehålla det mesta om vad som hände i de litterära cirklarnas Paris (och även annat) under senare delen av 1800-talet.
Bröderna Goncourt (Edmond och Jules) höll ihop som ler och långhalm så länge de levde och till och med i döden är de förenade- de ligger i samma grav på Montmartrekyrkogården. Edmond (som dog år 1896) överlevde Jules med 26 år.
Det finns inte alltför många svenska översättningar av bröderna Goncourts verk men en förkortad version av dagböckerna (cirka 500 sidor i två delar) gavs ut år 1927 på Wahlström & Widstrand. Jag tror att det är bitvis riktigt underhållande läsning för jag har faktiskt läst den del som handlar om det fransk-tyska kriget (1870). Det är Edmond som nedtecknar sina tankar då (han hade precis mist sin bror (i juni) så han var mycket ledsen och deprimerad.
Den 12 november skriver han så här om parisarnas hjältemod:
" Jag hoppas att eftervärlden inte tar sig det orådet före att dikta ihop sagor för kommande släkten om parisarnas hjältemod år 1870. Hela deras hjältemod består i att de äter härsket smör till bönorna och hästbiff i stället för oxkött, och detta utan att ens vara alltför medvetna om det: parisaren har inte någon vidare urskillningsförmåga i fråga om det han äter."
Mitt inlägg om Edmonds krigsdagbok kan man hitta här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar