Här nere i söder har vi en strålande vacker vårdag och jag tillbringar den utomhus. Ogräset har börjat sticka upp, tunnan för trädgårdsavfall töms för första gången i morgon (ett sant vårtecken, bara det). Träd och buskar ska snyggas till och det gäller att passa på nu när vädret är så tjänligt. Krokus, vintergäck och snödroppar pryder min gräsmatta och det är härligt att "det har vänt".
Lästid tänker jag skaffa mig- lite grann i alla fall. Jag är snart klar med Scholastique Mukasongas vackra men också djupt sorgliga roman om flickorna på internatet högt uppe bland Ruandas berg. Den här boken fick Mukasonga Prix Renaudot för- (och det förstår jag verkligen). Jag konstaterar lite bedrövat att den här fina boken inte finns i svensk översättning- men: en engelsk sådan är på väg.
2 kommentarer:
jag beskär mycket på hösten, det blir mindre vattenskott, rotskott och annat då :)
Hannele: tack för tipset!
Skicka en kommentar