Trieste är känd för att vara en blåsig stad-och nu kommer en uppfriskande vind därifrån i form av romanen " Till bristningsgränsen" författad av Mauro Covacich.
Contempo förlag specialiserar sig på modern italiensk litteratur och jag ser verkligen fram emot kommande utgivningar.
"Till bristningsgränsen" kom ut på originalspråket för cirka 10 år sedan och nu kan vi alltså läsa den på svenska. Författaren, Mauro Covacich (f.1965) är från Trieste och han gjorde sin litterära debut år 1993. Han har också varit en duktig maratonlöpare och just maraton är den röda tråden i den här romanen.
Dario Rensich och hans fru Maura borde vara lyckliga och tillfreds med tillvaron- de har det mesta som man kan önska sig. Ett modernt och framgångsrikt ungt par är de och med framtiden för sig- men ett aber finns det- de är barnlösa. Nu väntar de på att få adoptera en liten flicka från Haiti- en nog så komplicerad och irriterande sölig process.
Samtidigt får Dario ett erbjudande om att träna en grupp unga kvinnor till att bli maratonlöpare - men den här träningen måste äga rum i ungerska Szeged för det är där den aktuella idrottsklubben finns. Dario ger sig av- och så börjar en ström av händelser som drar in både honom och Maura i världar som de inte kan hantera. I bakgrunden utspelar sig dessutom en av de allra värsta miljökatastrofer som hänt i området- floder förgiftas och naturen tar oerhört mycket stryk.
"Till bristningsgränsen" är en mycket modern roman- så vill i alla fall jag beskriva den. Den handlar i mångt och mycket om den nutida människans tillvaro. Det är en snabb värld och det händer då att man också dras med i den där snurrande virvlarna och så väljer man vägar utan att tänka sig för. På ett ögonblick kan allt man byggt upp raseras. Kärlek blandas raskt med otrohet- livet blir som ett enda maratonlopp och allt framstår som så oerhört bräckligt och skört- ingenting varar och allting flyter bokstavligen- men som ett gungfly.
Boken ger också en mycket otäck insikt i en kultur (idrottens) som verkligen kan vara extrem. Jag äcklades rejält av att läsa om hur de unga kvinnorna tvingas späka sig så till den milda grad för att uppnå optimala resultat. Jag är säker på att Covacich vet vad han skriver om.
"Till bristningsgränsen" är en mycket stark berättelse om vårt nutida samhälle- och det är en bok som bör leda till eftertanke.
Översättningen har gjorts av Helena Monti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar