Vendsyssel kan enklast beskrivas som den allra nordligaste delen av Jylland. Limfjorden bildar gräns söderut. Här är man verkligen utsatt för vädrets makter.
Under sommaren (som snart är slut) har jag rensat bland gamla brev. Min familj har varit och är fortfarande mycket utspridd och därför finns en stor mängd av just brev. Alla varken kan eller vill jag spara på men det gäller att sortera ut med försiktighet och att ta sig tid att läsa de skrivna orden. Halva min släkt är dansk och i en "epistel" daterad någon gång under det senaste stora kriget hittade jag en bokrekommendation. "Moster Marie" skriver om "Den Danske Arv" av Thomas Olesen Løkken och hon tycker att romanen ger en mycket god beskrivning av det danska samhället. Jag hittade Olesen Løkkens bok i hyllan och den har inköpts en gång (1941 troligtvis) i Ejnar Nygaards bog-& papirhandel i Ringsted. Sedan har den hamnat i Västra Tunhem och därifrån vidaresänts ner till Skåne.
Om Thomas Olesen Løkken visste jag inte mycket så det blev till att leta information. Han levde mellan 1877 och 1955 och fick en mycket svår uppväxt. Pengar till utbildning fanns inte och Olesen Løkken sattes i skomakarlära vid fjorton års ålder. Han längtade säkert bort till andra världar och han läste så mycket han orkade på sin fritid. Skomakeriet fick utökas med diverse påhugg för att försörja den växande familjen. Han arbetade som chaufför, som bokhandlare och så skrev han för diverse tidningar. Debutromanen kom 1917 men kunde inte ges ut förrän åtta år senare. Sedan följde en rad av böcker och Olesen Løkken var på sin tid en av Danmarks mest älskade författare (det blev många översättningar till tyska, engelska och svenska). Idag är dessa romaner kanske något "dated" men jag tror ändå att de har bestående värde. Olesen Løkken är främst känd för att vara en enastående folklivsskildrare och Vendsyssel kunde han på sina fem fingrar. "Den danske arv" har hamnat högt upp i högen på mitt läsbord.
" En roman om en stor vendsysselsk bondeslaegt---" och så kommer det meddelande om ett amerikaarv...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar