Bröderna Grimm- inte bara Snövit av Andréa Räder

"Bröderna Grimms sagor? Fy fan!" Så skrev August Strindberg i ett brev till författaren Birger Mörner år 1894. Strindberg var som bekant en grinig herre, en riktig gnällspik. Bröderna Grimms sagor var förvisso inte det enda han beklagade sig över i den här världen.

Andréa Räders biografi om de båda bröderna Jacob och Wilhelm Grimm har jag nu (nästan) läst ut med mycket stor behållning. Fram träder ett sympatiskt porträtt av två bröder som sannerligen fick kämpa för tillvaron. I hemmet fanns sex minderåriga barn när fadern, Philipp, dog i lunginflammation  år 1796. Då var äldste sonen Jacob bara elva år men han tog, stoiskt och utan att tveka, på sig ansvaret för att ta hand om familjen. Det var verkligen en utmaning men viss och ovärderlig hjälp fick han från sin moster, Henriette Zimmer, bosatt i Kassel och hovdam hos den hessiska kurfurstinnan.

"Jag kysser Er hand i mina tankar och ber än en gång om Er välvilliga omsorg om mig och mina syskon och förblir högaktningsfullt Er hörsammaste systerson."
För att få hyfsat betalda arbeten krävdes utbildning - både Jacob och hans ett år yngre bror Wilhelm skickades iväg till gymnasiet i Kassel och sedan till universitetsstudier i Marburg. Det var i Marburg som livet skulle ta en ny vändning för brödraparet. En av lärarna där var Fredrik Carl von Sevigny och hans välfyllda bibliotek kom att bli en stor inspirationskälla och väg in i poesi och medeltida historia. Kärleken till litteraturen var väckt och bröderna började också lägga grunden till sin samling av sagor och legender.

Andréa Räder har skrivit en rik och omfattande biografi över både bröderna Grimm och deras tid i historien. (Jacob och Wilhelm Grimm sysslade inte enbart med sagor, de var också framstående språkforskare). Räders biografi är dessutom mycket behaglig att läsa med väl disponerad text och med otaliga vackra illustrationer. Humor saknas inte heller.

Bröderna Grimm tvingades leva under under Napoleonkrigens mörka skugga. Jag vågar inte ens föreställa mig hur livet kunde vara i alla dessa tyska städer när härarna marscherade av och an. För att ta ett exempel ur boken: Staden Kassel invaderades av franska trupper- Hessen upphörde att vara Hessen och blev i stället Kungariket Westfalen. Jérôme Bonaparte, Napoleons yngste bror, utropades till kung. Den enda tyska han lyckades lära sig var ( i översättning) "och i morgon fortsätter det lika lusticht" (han gillade att festa, Jérôme). Det påstås att Jérôme badade i rödvin som hans lakejer sedan tappade på flaskor för att sälja. Det var ingen som ville dricka rödvin under den franska ockupationen förståeligt nog.

Biografin avslutas med femton utsökt illustrerade och helt nyöversatta sagor ur bröderna Grimms samlingar.

Varje sann poesi låter sig tolkas mångfaldigt, då den är sprungen ur livet och dit den alltid återvänder. Den träffar oss lika omedelbart som solstrålen var vi än står. Därför kan sagorna också vara till lärdom och nytta i livet. Men detta var varken deras syfte, med undantag för ett fåtal, eller anledningen till deras uppkomst.

(Ur förordet till Kinder- und Hausmärchen.)