Varje stad brukade förr ha sin samling av så kallade original. Från min hemstad, Malmö, minns jag Tage tosa, David och ett par till vars namn jag nu har glömt. Må de alla vila i frid för originalens tid är förbi.
Lemberg hade sin beskärda del av udda existenser och om dem berättar Józef Wittlin i sin essä om hemstaden. "Foolish Jas" såg till att närvara som ceremonimästare på alla större begravningar, "Eat-up, kitty" gick längs huvudgatan och ropade till alla förbipasserande just "eat-up, kitty". Ibland fick han sällskap av en man i österrikisk militäruniform som skrek, gjorde honnör och vrålade ut kommandon. Jag föreställer mig att centrala Lemberg var en mycket spännande plats på den tid det begav sig.
Wittlin berättar också om skräddaren Sozanski, en verklig trollkarl med sax och nål. "For every national celebration this man, who had the ugliest dentition in all Lwów, changed into a czamara, in which he looken most interesting. (På bilden ovan kan man se en man iklädd czamara).
Wittlin beskriver sin stad så levande och med stor kärlek. Jag läser med andakt .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar