lördag 22 juni 2013

Crossing to Safety av Wallace Stegner



I could give all to Time except- except
What I myself have held. But why declare
The things forbidden that while the Customs slept
I have crossed to Safety with? For I am There
And what I would not part with I have kept.

Robert Frost


I augusti år 1972 sitter en 64-årig man, Larry, på en veranda i Vermont. Det är tidigt på morgonen, platsen är bekant- Battell Pond i Vermont. Hit har Larry kommit med sin fru Sally för att ta farväl av Charity som ligger döende i magcancer. Battell Pond är fyllt av minnen sedan nära 40 år tillbaka och så löper Larrys tankar iväg och rör sig i cirklar kring det förflutna och kring  nuet.

"Crossing to Safety" är en bok om tidens flykt, om att åldras och om de förluster som obönhörligen följer med den svinnande tiden. Två par, Larry och Sally Morgan- Sid och Charity Lang, möts under 1930-talets USA. Det är svåra tider, depression och både Larry och Sid är glada över att ha hittat arbeten vid universitetet i Madison (båda undervisar i engelsk litteratur), Wisconsin. Den vänskap som uppstår blir stark och förstörs inte vare sig av tid eller pengar (Sid och Charity har gott om den varan men det har inte Larry och Sally).

"We straggled into Madison, western orphans, and the Langs adopted us into their numerous, rich, powerful resassuring tribe".

Berättelsen rör sig snirklande för Stegners tid är inte linjär utan den är i allra högsta grad cirkelrund. Ungdom, medelålder och ålderdom (eller kanske snarare begynnande ålderdom) går omlott och det som inte skördats av tiden och glömskan lyser starkt och bländande.

Allt är inte idyll- det finns inget paradis utan ormar och även det obehagliga finns med i den där packningen som räddas över till den andra sidan. Sjukdom (Sally drabbas av polio som nästan tar livet av henne), arbetslöshet (här träder Charity in som en räddande ängel) och så den där misslyckade vandringsturen där Sally insjuknade. En mycket obehaglig scen är den där Sid tvingas att packa om hela bagaget bara för att leta efter ett tepaket. Charity är nämligen en av dessa människor som måste ha kontroll in i minsta detalj. Larry funderar:

"You can plan all you want to. You can lie in your morning bed and fill whole notebooks with schemes and intentions. But within a single afternoon, within hours or minutes, everything you plan and everything you have fought to make yourself can be undone as a slug is undone when salt is poured on him. And right up to the moment when you find yourself dissolving into foam you can still believe you are doing fine."

Språket är tidvis mycket vackert, naturbeskrivningarna i synnerhet. Man måste ta sig lite  tid med den här romanen för den flyter ganska långsamt. Till slut hamnar vi igen vid nuet och Charitys dödsbädd- och ända in i döden organiserar denna starka kvinna allt. Hon går in i den med klar blick och med benhård vilja.

"It's as natural as being born", she said----- "To think that we'll become part of the grass, trees and animals, that we'll stay right here where we loved it while we were alive. People will drink us with their morning milk and pour us as maple syrup over their breakfast pancakes. So I say we should be happy and grateful, and make the most of it. I've had a wonderful life, I've loved every minute."

"Crossing to Safety" blev Stegners allra sista bok och den kom att kröna hans författargärning. Tankarna sätts igång när man läser och man kan inte undå att beröras mycket starkt av den här ovanliga skildringen av liv, död, kärlek och vänskap.




2 kommentarer:

♥ Hanneles bokparadis sa...

picknick är aldrig fel

Ingrid sa...

Hannele: Det finns en del picknick-beskrivningar i den här boken.