Det här är ett foto från Galveston, Texas taget någon gång i september år 1900. Den 8:e samma månad slog orkanen till- den värsta i USA:s historia hittills vad gäller antalet döda (6000-12 000) och kostnader i dollars. Galveston är en ö alldeles utanför Texas kust och läget är utsatt med en höjd över havet på bara några meter. Det räckte inte till när det blåste stormvindar på nära 200 sekundmeter (anemometern blåste bort så man kunde aldrig säkert fastställa vindhastigheten).
Jag har läst Ann Weisgarbers roman "The Promise" som har handlingen förlagd till just Galveston och de här ödesdigra dagarna år 1900. "The Promise" är vad man kallar för underhållningslitteratur och jag tycker att Weisgerber är en mycket god berättare. Hon har framför allt gett liv åt två starka kvinnor som båda får sina röster hörda genom sidorna. Den första är Catherine Wainwright en 29-årig pianist från en mindre stad i Ohio. Catherine har haft en kärleksaffär med en gift man och nu är hon skandaliserad. Hennes mor önskar henne dit pepparn växer och tjatar om giftermål så att Catherines skam ska tvättas bort, förhoppningsvis.
Catherine känner desperationen växa och så hittar hon några gamla brev från en tidigare beundrare, Oscar Williams. Hon tar mod till sig och skriver igen. Det visar sig att Oscar är nybliven änkeman och han är lika desperat att hitta en ny partner som Catherine, han behöver någon som kan ta hand om sonen André. Catherine anträder den långa resan till Texas.
Galveston är något helt annat än Dayton, Ohio - hettan är tryckande och fukten dryper överallt. Myggorna frodas och det vimlar av allsköns "odjur" som till exempel skallerormar. Bara att gå till uthuset är en prövning för en bortskämd stadsdam. André är inte glad åt sin styvmor och i Oscars hem huserar sedan ett tag hemhjälpen Nan Ogden som inte är vänligare stämd hon heller. Det är med andra ord idel prövningar som väntar Catherine.
Romanens andra röst tillhör hushållerskan Nan Ogden- en ung kvinna som haft otur i livet. Två av hennes tilltänkta män har förolyckats, men Nan är en stark kvinna- hon har inte låtit sig knäckas. Nu sköter hon alla hushållsgöromål hos Oscar och tar hand om lille André.
Spänningen stiger i hushållet i takt med att vädret förändras- de två kvinnorna berättar växelvis och på så sätt förs handlingen framåt till den där hemska dagen i september. Det psykologiska dramat mellan tre människor (egentligen fyra för André är också i allra högsta grad inblandad) stegras och Weisgarber vet hur hon ska "dra sin slipsten" för att fånga läsarens intresse. Slutet blir både väntat och oväntat men givetvis kan det inte bli lyckligt med alla de här ingredienserna.
Bokens behållning är berättarkonsten och "The Promise" gav mig en riktigt underhållade lässtund. Vill man läsa mera om Galveston och orkanen år 1900 kan jag rekommendera Erik Larson's "Isaac's Storm" (1999).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar