onsdag 30 mars 2011

Tre Almapristagare

Nu är jag ute på hal is... barn-och ungdomsböcker är jag ganska rudis på men skam den som inte kan vidga sina vyer- vilket jag härmed försöker göra. Almapriset var en bra väckarklocka för mig och eftersom söndagens DN (ja, här läses tidningarna verkligen långsamt) innehöll en välmatad sida om den här begivenheten har jag haft möjlighet att välja ut tre böcker som jag tycker verkar extra intressanta. Först ut blir "Den gula väskan" av den brasilianska författarinnan Lygia Bojunga- genren tilltalar mig "klassisk motståndssaga" - lilla Rakel förvarar alla sina drömmar i den gula väskan- och hon kämpar för dem med näbbar och klor" . Mera att läsa om boken på Macondo.
Sonya Hartnetts "Pojken i soffan" finns med i Lyrans jordenruntresa. "Torsdagsbarn" handlar om flickan Harper som försöker att överleva på sin gård under depressionen. (Australien). Prisbelönad: 2008



När jag googlade på "Bron till Terabitia" fick jag upp massor av sidor- inte så konstigt kanske- boken har ju blivit till film. Fantasiland har alltid lockat mig och Narnia är och förblir en favorit- jag är nyfiken på den här (både boken och filmen). Författare: Katherine Paterson från USA- priset vann hon 2006.

2 kommentarer:

Petra Rhodin sa...

"Den gula väskan" verkar intressant, kanske kan det var något att läsa för barnen. Men det är också svårt med alla dessa böcker om barn som på något sätt far illa, även om det ofta är en lycklig vändning på slutet. Ibland tror jag att vi vuxna uppskattar dem mer än barnen. Min nioåring M har en bokcirkel i skolklassen och efter att vi läst den senaste boken där, om en mobbad pojke som lyckas tämja lejonet som hotar hans by, sa M att "Nu orkar jag inte med fler sorgliga böcker, vi kan väl läsa något roligt." Så nu har Håkan Bråkan fått muntrat upp stämningen här om kvällarna.

Ingrid sa...

Petra: Jag förstår fullkomligt- det är säkert så många gånger att de här böckerna är mera uppskattade av oss vuxna. Man kan inte göra tillvaron för svart. Det värsta jag upplevde som barn var nog en del av HC Andersens sagor (typ "flickan med svavelstickorna" och Stor-Klas och Lill-Klas- de gillade jag inte.)