torsdag 10 mars 2011

En bit av tysk historia

Martin Pollacks far såg dagens ljus i byn Gottschee- som låg i det dåvarande kronlandet Krain. Rötterna var dock inte så fast förankrade här- farfadern hade flyttat till Gottschee från Tüffer i Untersteiermark (som var en del av ett annat österrikiskt kronland- Steiermark). År 1900 hade Gottschee cirka 3000 invånare och det fanns en liten men dock järnvägsförbindelse till Laibach (Ljubljana). Floden Rinse flyter genom byn och i öster fanns högplatån Kocevski Rog (på tyska Hornwald).

Huvudstaden i kronlandet Krain hette Laibach- idag mera bekant som Ljubljana. Fotot ovan är taget 1895 precis efter den stora jordbävningen som åstadkom en enorm förstörelse i staden. Laibach var en slovensk stad men med en stark tysk minoritet och tyskarna såg till att besätta flera viktiga ämbeten.


Familjen flyttade så småningom tillbaks till Tüffer i Untersteiermark (fotot ovan är nytaget- dock inte av mig).( År 1918 kom Tüffer att bli en del av Jugoslavien.) År 1900 utgjorde den tyska befolkningen två tredjedelar av Tüffers invånare -och mestadels förtjänade dessa sitt levebröd som köpmän och hantverkare. Tüffer ligger vid floden Sann och orten var känd för sina fina bad.


På bilden ovan ett av de kändaste Das Kaiser-Franz-Josef-Bad. År 1892 upprättades en tysk folkskola med fyra klasser. Det rådde hela tiden starka spänningar mellan den tyska och den slovenska befolkningen. Det jäste och pyrde lite varstans. Inte blev det bättre när det skapades nationalistiska föreningar typ "Burschenschaft Germania". Tydligen fanns det också plakat i stil med "tyskar handla tyskt" på många platser. Kejsar Wilhelm föredrogs framför kejsar Franz Josef.
-
"Voll Hoffnung schaute man nach Deutschland. Das Deutsche Reich. Der eiserne Kanzler. Bismarck. Wir Deutsche fürchten Gott droben, sonst aber nichts auf dieser Welt. Der Gott, der Eisen wachsen liess."




2 kommentarer:

mimmimarie sa...

Vilka underbara historiska geografikunskaper du delar med dig av Ingrid!

Ingrid sa...

Mimmimarie: Jag tycker själv att det är så roligt att lära mig om dessa glömda platser och länder...