Jag läste om Alfred Andersch (1914-1980) i Sture Packaléns bok "Tyska minnesgemenskaper" (som jag har ordat om en del här på min blogg tidigare). Sture Packalén placerar Andersch i den första minnesgemenskapen " Det förflutna är inte dött; det är inte ens förflutet. Vi avskiljer det från oss och tar avstånd." (Christa Wolf).
-
Andersch var anti-nazistoch existensialist och han hade en mycket framskjuten position i det västtyska kulturlivet både som författare och som journalist. Hans bakgrund var något "annorlunda"- Andersch blev som mycket ung medlem i det kommunistiska partiet- och det fick konsekvenser i 30-talets Tyskland. År 1933 hamnade han i koncentrationslägret Dachau- där fick han tillbringa sex månader och så småningom (1940) tvångsrekryterades han in i "Wehrmacht". Han lyckades desertera några år senare och blev tillfångatagen av amerikanerna och satt i fångläger i Lousiana. Han återvände till Tyskland efter kriget och slog sig ihop med Erich Kästner.
-
År 1957 kom hans mest kända bok ut- "Drömmen om Sansibar" (Sansibar oder Der letzte Grund)- (den blev till film 1980).
-
Jag har läst och kan först och främst säga att detta är en oerhört spännande bok- jag satt nästan och bet på naglarna och vågade knappt vända sidorna- det var thrillerartat. Fem människor står i centrum och de har var och en sin distinkta röst i boken- det är mycket lätt att följa med i handlingen. Alla dessa fem längtar bort från den situation de befinner sig i- året är 1937 - platsen en liten fiktiv hamnstad ("Rerik") vid Östersjön.
-
Vad hade man för val under Hitlertidens Tyskland? Vad hade man för handlingsutrymme? Det illustrerar Andersch på ett mycket skickligt sätt i sin roman. Mest utsatt av de fem är Judith- en ung judisk kvinna som är på flykt undan en säker död. Utsatt är också fiskaren Knudsen- en desillusionerad kommunist som måste stanna i Rerik för att ta hand om sin mentalsjuka hustru. Så är det Gregor- rysk kommunist , Helander , prästen som till varje pris vill rädda en av kyrkans skulpturer - och den 16-årige ynglingen "gossen"- som bara längtar bort i största allmänhet. Planer smids- intriger skapas- angiveriet är ständigt närvarande. Vem kan man lita på?
-
" Nej, tänkte Gregor, det beror inte på havet om flykten lyckas. Havet bär. Det beror på kaptenen och besättningen, på den svenska eller danska besättningen, på dess mod eller penningbegär, och om det inte finns några svenska eller danska båtar så beror det på kamraterna i Rerik, kamraterna med sina fiskebåtar, deras blickar och tankar, blickar där man kan varsna en glimt av äventyret, tankar som snabbt kan väcka impuls att hissa seglen.
Det vore enklare, tänkte Gregor, att vara beroende av havet än av människorna."
-
"Medan han såg på Rerik tänkte han på Sansibar, herregud, tänkte han, Sansibar och Bengalen och Mississippi och Sydpolen. Det var nödvändigt att komma ifrån Rerik, först och främst därför att ingenting hände i Rerik, för det andra därför att Rerik hade dödat hans far, för det tredje därför att det fanns ett Sansibar, ett Sansibar långt i fjärran, ett Sansibar på andra sidan det stora havet, Sansibar eller det sista skälet".
-
"Drömmen om Sansibar" är en oerhört spännande, välskriven och läsvärd bok.
bra kulturpersonligheter - kultur
1 timme sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar