Två essay/essäsamlingar

Både Daniel Hjorth och Ingvar Holm har sammanställt ett antal essäsamlingar- jag hittade två av dem på mitt lilla bibliotek. I Daniel Hjorths "Flyktigt" läser jag om "Den siste mohikanen från Donau" (Friedrich Kantor som tog sig namnet Friedrich Torberg).

-

"Friedrich Kantor föddes i alla fall mitt i en jubelfest. Hösten 1908 firades den osannolika sextioårsdagen av kejsar Franz Josefs uppstigande på tronen. Wien illuminerades, festtåg drog genom gatorna, ordnar regnade. Den vitnade härskaren lät sig motvilligt hyllas. I söder varslades katastrofen då Bosnien och Hercegovina införlivades med Österrike efter trettio års ockupation" (s.209) .. Torberg började skriva en romantrilogi om Europas undergång- "En spark i ändan av världshistorien" En roman med titeln "Auch das war Wien" kom ut innan Torberg tvangs fly för sitt liv från Hitler och hans anhang. Så småningom lyckades han ta sig till USA men han återvände till Österrike år 1951- . Friedrich Torberg gick bort år 1979.

-

Några svenska översättningar av hans verk har jag inte hittat men hans "Tante Jolesch oder Der Untergang des Abendlandes in Anekdoten" finns att tillgå på engelska.
-
"Med en generös gest bjuder han in till stambordet och underhåller oss om det förlorade nittonhundratalet under arbetshypotesen att inget är historia som det inte går att göra en historia av. De världar som gick under mellan världskrigen var det mångnationella habsburgriket och den judiska borgerligheten. Friedrich Torberg tillhörde båda och hade träffat deras original både i familjen och på kaféet, i Wien, Prag och USA. När världen inte längre har plats för kufar måste den dö. Boken om tant Jolesch och dess efterföljare om hennes arvingar är böcker av vemod, inte av sorg. Ty "vemodet kan le, sorgen kan det inte. Och leendet är min stams arvedel" (s.217)
-
Ingvar Holm skriver bland annat om "Olydiga tyskar" i sin essäsamling. En av dessa olydiga är Else Lasker- Schüler. En annan är Stefan George. George blev erbjuden presidentposten i den tyska akademien av en viss herr Goebbels. Denna post ville poeten inte ha och han lämnade i stället Tyskland. När George dog år 1933 i Schweiz bad han att slippa bli begravd i tysk jord.
-
Essäsamlingar kan verkligen vara guldgruvor! Jag fortsätter läsningen.