Tio dagar i en författares liv

Jag stod i mitten av min levnads bana,
då i en nermörk skog jag mig befann,
där ej mer väg och stig jag kunde ana.

Ej vet jag längre hur jag skildra kan
en skog så full av grymheten och nöden;
vid minnet än mig skräcken slår i bann.

Den ödslig var som tomheten, som döden-
men skall jag säga er hur tröst jag vann,
så må jag måla färdens alla öden.

(Från Divina Comedia av Dante, första sången). Översättningen är gjord av Åke Ohlmarks.

Hugo von Hofmannsthal
Foto: Nicola Perscheid


Hugo von Hofmannsthal (1874-1929) var en österrikisk författare- han var främst lyriker och dramatiker - och han var en av grundarna till festspelen i Salzburg. Under flera år samarbetade han med kompositören Richard Strauss och skrev flera libretton till hans operor. (En av de mera kända är Rosenkavaljeren). Von Hofmannsthal var i fråga för Nobelpriset i litteratur ett par gånger om men hans nominering ogillades speciellt av akademiledamoten Per Hallström- och så blev det till noll och intet med priset.

Bad Fusch - en kurort i västra Österrike. (Foto: Andreas Griessner).

Walter Kappacher (f. 1938) är också han en österrikisk författare och i romanen "Der Fliegenpalast" från år 2009 (den finns inte ännu i svensk översättning) skildrar han tio dagar i Hugo von Hofmannsthals liv. Året är 1924 och Hofmannsthal har fyllt 50 år- han är på mitten av sin levnads vandring och genomgår en skapar- och livskris.

Von Hoffmansthal har rest till Bad Fuchs för att försöka hitta inspiration och få arbeta i lugn och ro på sitt senaste projekt- en ny teaterpjäs. Bad Fuchs är en plats som är fylld av minnen - minnen från barndomen och lyckliga stunder tillsammans med föräldrarna. Von Hofmannsthal tänker tillbaka på sitt liv och han går på ensamma vandringar. Hans hälsa är inte längre god och orken tryter- en dag råkar han ut för en kollaps och räddas av en ung läkare, doktor Krakauer som blir ett tillfälligt sällskap för skalden.

Handlingen flyter långsamt och stilla- det här är en bok fylld av tillbakablickar och reflektioner. Man förstår att von Hoffmansthal är på väg att skrida över gränsen till en annan tid- ålderdomen. Han sitter där på den inglasade hotellverandan och retar sig på flugorna som surrar och som stör hans koncentration. Hans skaparkraft är inte som den en gång var- och det är en dyster insikt.

"Momente gibt es im Leben, Herr Doktor, die wie Marksteine sind, Augenblicke, in denen uns klar wird, dass nichts wieder so sein wird wie vorher. Man weiss, das Leben wird von nun an in zwei Abschnitte geteilt sein: die Zeit davor und die Zeit danach. Ich hoffe, wir können bald darüber sprechen. Es ist, als trete man plötzlich über eine Schwelle in enen noch geisterhaften Raum, und es bleibt dann nur mehr eine letzte Schwelle zu überschritten...."

I romanen kretsar en hel del kulturpersonligheter från dessa dagar: Joseph Conrad (han dör i augusti 1924), konstnären Sebastian Isepp, författaren Rudolf Borchardt och här nämns också tidningar som hade stor betydelse : Prager Tagblatt, Czernowitzer Morgenzeitung, Die Neue Freie Presse... och på Café Central i Wien säger Peter Altenberg att "den där Hitler han kommer nog att låta höra talas om sig för varje kväll när han (Altenberg) betalat för hans kvällsmat började han (Hitler) orera å det vildaste och hålla politiska anföranden.

Walter Kappachers "Der Fliegenpalast" är en stilla och vacker bok om en åldrande mans tankar och funderingar. Det handlar också om livets obönhörliga gång och om att lära sig att ta det där steget- över till den andra sidan.