fredag 7 februari 2020

Om händers betydelse

Bagarmästaren Marius Henriksen, Saksebro Mølle, Aaker, Bornholm i färd med att köra ut bröd till kunderna- något han fortsatte med in på 1950-talet. Foto: Niels Elswing och bilden är hämtad från Bornhomerneshistorie.dk (webmaster Ann Vibeke Knudsen).

Jag hittade min mosters gamla kokbok, en verkligt sliten och väl använd sådan ( utgiven 1909). När jag väl började leta efter gamla, historiska recept föll ett brev från Aaker ut. Ett brev från oktober år 1946 och det bjöd på intressant läsning. Bornholm är ingen stor ö och djungeltelegrafens makt är säkert stor än idag. Den var det i alla fall år 1946. Detta fick jag veta: Snön kom redan i oktober och skörden var dålig. Smeden i Svaneke trillade död ner mitt i dansen på en fest. En bekants man kom tillbaka svårt invalidiserad från kriget och han hade slagits på fel sida - för tyskarna. Från hemlandet var ingen hjälp att vänta. Hustrun fick arbeta dubbelt för att klara försörjningen. En ny häst är inköpt, en sexåring som kostade 1800 kronor. Grisen ska slaktas och så har det varit konfirmationsmiddag

med 70 personer. Soppa, tarteletter med ” hönseköd og fiskeboller”, grisstek, stekt gås, rödkål och potatis åtföljt av glass och så småningom smörrebröd. Vardagens händelser prydligt nedpräntade på papper och så kommer jag äntligen till saken - händernas betydelse. Om detta skriver Göran Lundborg i ” Handen i den digitala världen” och det handlar bland annat om vår nya tid och om hur det digitala undan för undan tränger bort det ” vanliga skrivandet”. Vem skriver väl brev för hand idag? Vilka följder kommer digitaliseringen att få vad gäller vår förmåga att både tyda och producera skrift? Det borde man nog fundera ordentligt över. Vi lär med handen, sa Aristoteles och jag citerar Göran Lundborg ” —- man minns bättre vad som sägs om man skriver anteckningar för hand när man lyssnar på ett föredrag eller en föreläsning. Handens rörelse över papperet skapar minnesspår inom samverkande motoriska och sensoriska delar av hjärnan som är viktiga för att minnas det handen skriver ner—-”
Jag har inte hunnit så långt i Lundborgs bok ännu men ämnet känns både intressant och oerhört viktigt. I framtiden kommer handskrivna brev att vara en bristvara och livets händelser- stora som små- lär i än högre grad förpassas in i glömskans mörker.




Brevets avsändare, en kvinna med flitiga händer. Fotot har hämtats från Bornholmerneshistorie.dk (webmaster Ann Vibeke Knudsen)

Inga kommentarer: