” Vaggan vaggar över en avgrund, och sunda förnuftet säger oss att livet är bara en ljusspricka mellan två evigheter av mörker.”
Så börjar Vladimir Nabokovs ” Tala, minne” med undertiteln ” An autobiography revisited”. Självbiografin kom ut för första gången år 1951 - den svenska översättning jag nu har på läsbordet är från 1979 och
gjord av Lars Gustav Hellström ( och ett kapitel av Aris Fioretos).
Nabokov tvingades fly från Ryssland när bolsjevikerna tog makten och på slingriga och stundtals farliga vägar kom han så småningom till USA och han började skriva på engelska. Nabokovs mest kända roman är Lolita från 1955 men han skrev ju så mycket annat. Förutom ” Tala, minne” har jag lagt debutromanen ” Masjenka” i min ”läshög”. ” Masjenka” tilldrar sig i Berlin och handlar om en kärlekshistoria i skuggan av exil och fattigdom. Översättning: Aris Fioretos och det tog lång tid innan boken fick svensk språkdräkt. Hela 75 år, faktiskt, men bättre sent än aldrig och jag tänker nog fortsätta att dyka ner i Nabokovs författarskap under året.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar