Det sägs att man ska läsa deckare under påsken men det avstår jag gärna från eftersom genren inte är någon favorit hos mig. Däremot är jag mycket nyfiken på Georges Simenons så kallade "romans durs". Simenon, som mest är känd för sina spänningsromaner med Maigret i huvudrollen,var en oerhört produktiv författare (det svindlar när jag ser att han fram till år 1937 hade hunnit med hela 349 böcker). Med tanke på att Simenon dog först år 1989 så är väl produktiv ett stort understatement vad gäller hans skrivande.
Det har inte varit lika populärt att översätta de så kallade "hårda romanerna" som de kanske mera lättsmälta dito om Maigret men nu finns de i alla fall att tillgå på engelska och både Penguin och New York Review Classics har gett ut ett antal av Simenons "romans durs". Jag har beställt just "The Mahé Circle" - och förhoppningsvis dröjer det inte så länge tills jag kan fördjupa mig i den berättelsen.
I väntan på den magiska dunsen i brevlådan fördjupar jag mig i ett antal dysfunktionella relationer (de är väl på tapeten även på de svenska kultursidorna just nu men där säger jag "not interested" och tänker att det där gamla ordspråket om "don't wash your dirty linen in public" är mycket visa ord.).
Katie Roiphe är en amerikansk journalist och även författare. "Uncommon Arrangements" gavs ut år 2007 och här kan man läsa om bland andra Katherine Mansfield och John Middleton Murry, Vanessa och Clive Bell och Elizabeth von Arnim och John Francis Russell.
Jag har börjat med Elizabeth von Arnim för den kvinnan fascinerar mig extra mycket. Jag har skrivit om henne tidigare
här på bloggen och jag har läst ett par av hennes böcker (med förtjusning). Hon hann med mycket i sitt liv- två äktenskap, fem barn och en stor mängd kärleksrelationer och så väldigt många böcker också. (Alla är nog inte lika läsvärda, föreställer jag mig).
3 kommentarer:
Trevligt pyssel!
intressant book. familjerna var konstiga förr i världen också
Hannele: läsning är för det mesta rofyllt och ro är ofta en bristvara idag.
Mrs C: Boken bjuder på intressanta men ibland rätt deprimerande interiörer.
Skicka en kommentar