torsdag 6 mars 2014

Tysk torsdag: Med blicken mot öster


Tysklands gränser ändrades radikalt efter det andra världskriget. Av det tusenåriga riket återstod bara skärvor och Stalin såg till att ta ut sin hämnd. Milliontals tyskar tvangs på flykt från de östra delarna av landet. Som alltid i krig är det civilbefolkningen som får betala det högsta priset. Under de senaste åren har många böcker om "det förlorade öst" börjat att ges ut. Just nu har jag ögonen i "Die Deutschen im Osten Europas" som även handlar om tysk utvandring till Ryssland och andra platser i Europa.



 En annan riktigt läsvärd bok om de östra delarna av det gamla Tyskland är Ulla Lachauers "Die Brücke von Tilsit" och som titeln anger handlar mycket om just den här anrika staden (en gång ett handelsmetropol och med en vacker bro "Königin Luise-Brücke".

Bron i Tilsit har sin alldeles egen historia- upphovet var ingen mindre än tsaritsan Elisabeth (1709-1762), dotter till Peter den store. Den första bron uppfördes år 1758 (under sjuårskriget) - och det var general Fermor som då lät göra en flytande brokonstruktion över floden Niemen. Först 1907 erhöll staden sin första fasta bro. "Fantastisk ingenjörskonst" löd omdömet. År 1944 var sagan all.


Hermann Sudermann är tämligen bortglömd som författare idag. Sudermann föddes år 1857 i byn Matzicken i Ostpreussen. Idag tillhör området Litauen och det hus Sudermann föddes i har gjorts till muséum.

Sä här skrev jag om Sudermanns novell "Resan till Tilsit" för något år sedan: (Senaste svenska översättning är från år 1918....)

"Wilwischen ligger vid haffet*. Alldeles tätt invid haffet ligger Wilwischen. Och när man kommer från det stora vattnet och vill vika in i floden Parwe, då måste man förbi husen så nära att man känner sig frestad att ta ett par lökar- det duger också med kålrötter- och slå in fönstren med, där man sitter i båten." * haff= Haff (ty.) är en bukt med bräckt vatten av låg salthalt på grund av inströmmande flodvatten. Den är skild från havet av öar eller en smal landtunga (näs). Förekommer längs Östersjöns södra kust, framför allt Kuriska sjön, Frisches Haff och Stettiner Haff.
Strandsjö och lagun är i svenskan närmast synonyma begrepp.
Så tar berättelsen fart genast- den handlar om det äkta paret Balczus-fiskaren Ansas och hans Indre. De har levt lyckliga i flera år och har tre små barn- men så städslas den lömska pigan Busze som har stor likheter med Belzebub själv. Ansas blir helt förhäxad och tillbringar både nätter och dagar hos henne. Indre tiger och lider. Riktigt otäckt blir det när Busze lockar Ansas till att lönnmörda Indre- men den kloka Indre förstår vad som är i görningen på den där resan till Tilsit... (som Ansas har dragit med henne på). Det är hjärtskärande att följa den stackars kvinnans tankar och rädslor under färden. Slutet blir som sagt oväntat.
 
Man kan också läsa om Tilsit i Per Högselius bok "Östersjövägar" - han skriver om stadens rika kulturliv- om Johannes Bobrowski, Max von Schenkendorf och Hermann Sudermann. Bobrowski växte upp i just Tilsit och Högselius citerar från en av hans dikter:
 
Im Regen schlief ich,
im Regenröhricht erwacht ich.
Eh es blättert, seh ich den nahen Mond,
hör ich den Zugvogelschrei,
den Lufterschütterer, den weissen
Schrei, der die Luft zerschlägt.
 
Idag finns det ingen stad med namnet Tilsit. Sudermanns bok skulle väl fått heta "Resan till Sovjetsk" om den skrivits idag och det är väl inte troligt att Sovjetsk blir Tilsit så länge Ryssland styrs av mannen med de spända musklerna.
 
Flera tyska torsdagar: Mimmimarie skriver om Det nakna ögat av Yoko Tawada och hos Bokmoster kan man få en mängd fina tyska boktips!

6 kommentarer:

Sanna sa...

Man lär sig alltid något nytt på din blogg!

Bokmoster sa...

"Mannen med de spända musklerna", ja ... De aktuella händelserna gör det extra intressant - och otäckt - att läsa din text i dag.

Ingrid sa...

Sanna: tack ska du ha!

Bokmoster: Ja, det är otäcka signaler han sänder ut den där mannen.

Kurt sa...

Nej att staden skulle återfå just det gamla Tyska namnet är ju inte troligt. Och vad jag förstår från Tyska Wikipedia så har staden fått sitt nuvarande namn från:

Sowetsk (übersetzt etwa Rätestadt von Sowjet = Rat)

Och därför har väl inte heller staden bytt namn, som många andra Ryska städer har.

Ingrid sa...

Kurt: Men visst har väl staden bytt namn... och Tilsit kunde den väl ha fått fortsätta att vara.... Det är lätt att uttala på alla språk. Men... erövrare tänker ju inte på det sättet.

Kurt sa...

Jag menar bar att många Ryska städer bytt namn efter Sovjetunionens upplösning pga att de hade namn som var förknippade med kommunismen. Men så verkar inte vara fallet med Sovetsk? Och skulle det ändå byta tillbaka så är väl snarare den Polska eller Litauiska namnet på staden aktuella, knappast det Tyska namnet!