Douglas Smith har skrivit om den ryska aristokratin och dess öde under och efter den ryska revolutionen. I kapitlet med rubriken "Exodus" läser jag om den ryske författaren och sedermera Nobelpristagaren Ivan Bunin.
I juni 1918 hade Bunin och hans fru Vera kommit till Odessa från Moskva. Där hyrde de en lägenhet och de kunde ett tag leva som om ingenting hade hänt- men mindre än ett år senare intogs Odessa av den Röda Armén och Bunins vänner bönade och bad att han skulle fly medan ännu var tid. (Bunin tillhörde aristokratin). Bunin vägrade och stannade kvar- på gatorna fladdrade baneren med texter som "Död åt bourgeoisien". Bunin sa så här: " Bolshevism is a revolution, all right, the very same revolution which forever gladdens those who do not have a present, who have a past that is always 'cursed' and a future that is always 'bright'.... Seven lean cows will devour seven fat ones- but they themselves will not become fat."
Samtidigt kritiserade Bunin monarkisterna och alla som ville ha den gamla ordningen tillbaka. Han vägrade att ansluta sig till de Vita. Den sjunde februari 1920 tvingades Ivan Bunin att ge upp och han lämnade hemlandet för att gå i exil. "This is the last time I will see the Russian shore.---- Behind us- horror and hopelessness."
Bunin tillsammans med ett antal författarkolleger. Bunin är nummer två från höger (sittande).
(Maxim Gorky längst till vänster på främsta raden).
Ivan Bunin slog sig ner i Paris och år 1933 tilldelades han Nobelpriset i litteratur med motiveringen: ... för det stränga konstnärskap, varmed han företrätt den klassiskt ryska linjen i prosadiktningen. Bunin kom inte själv till utdelningsceremonin men sa så här (bland annat) i sitt tal:
"For the first time since the founding of the Nobel Prize you have awarded it to an exile. Who am I in truth? An exile enjoying the hospitality of France, to whom I likewise owe an eternal debt of gratitude. But, gentlemen of the Academy, let me say that irrespective of my person and my work your choice in itself is a gesture of great beauty. It is necessary that there should be centers of absolute independence in the world. No doubt, all differences of opinion, of philosophical and religious creeds, are represented around this table. But we are united by one truth, the freedom of thought and conscience; to this freedom we owe civilization. For us writers, especially, freedom is a dogma and an axiom. Your choice, gentlemen of the Academy, has proved once more that in Sweden the love of liberty is truly a national cult."
Vackra ord och viktiga ord.
I dagarna har förlaget Akvilon gett ut Arsenjevs liv av Ivan Bunin och tidigare har man också gett ut novellsamlingen "Mörka alléer" av samme författare.
Jag har den engelska översättningen "Dark Avenues" och den känner jag att jag borde läsa. Snarast.
Här en länk till Hermia på bloggen Hermia Says som har skrivit om Mörka alléer.
7 kommentarer:
Tack för det! Jag läsde nästan ingenting från Bunin, bara en kort bok han skrev om Cechov. (Boken finns också, tyska, på "Friedenauer Presse", en så underbar förlag, så vackra böcker).
Och det är också så bra - om det finns "centers of absolute independence" i världen, det vore viktig...
Tyskland är inte så, och vad jag läser i vår tidningar, i USA, Ryssland (i översättning, tyvärr), Sverige osv., det är mer "svart-vit" nu redan många år...
Då kan man vara rädd för.
"Vackra och viktiga ord", som du säger det, Ingrid. Jag hoppas att jag kan köpa "mörka alléer" på svenska. I Tyskland är det "Dunkle Alleen". Tack till dig läsde jag lite om Bunin nu - han levde i Paris och i "maritime alps" i Frankrike. Det skulle passar mig och kanske andra av oss också :).
Klemperer: Jag känner precis som du- jag måste läsa något "större verk" av Bunin. Världen är precis som du säger- alldeles för svart-vit idag. Det är oroande. Jag tycker mycket om Bunins ord i Nobeltalet- värdet och vikten av den fria tanken, det fria ordet. Det ska man aldrig ta för givet, det ska man aldrig underskatta. Och nu måste jag titta efter Friedenauer Presse ! Tack för det tipset!
jag hittade också nån rysk biografi
Förutom Akvilon förlag, så ger också ersatz förlag och lilla Murbräckan förlag ut nya Ryska översättningar.
Hannele: Har du titeln?
Kurt: Tack Kurt, som vanligt är det de små förlagen som står för de mest intressanta utgivningarna.
För sjuttio-åttio år sedan gav Gebers gav ut en hel rad av Ivan Bunins böcker, särskilt kring Nobelprisåret 1933. Berättelsesamlingen Herrn från San Francisco har ett vackert omslag, med titelnovellens trötte lebeman i frack. Honom går det illa i denna utomordentliga historia om mänsklig fåfänga och förlorade illusioner. Jag läste den på nytt häromveckan sedan jag köpt ”Night of Denial”, ett brett urval av hans noveller på engelska, gjort av översättaren Robert Bowie som också tillfogat en lång och intressant kommentar (Northwestern University Press). Dessutom kan man få ”Collected Stories of Ivan Bunin”, översatta av den lika skicklige Graham Hettlinger om man nu vill läsa honom på engelska. Som du noterar börjar han uppmärksammas på nytt också av svenska förläggare. Jag ser på nätet att någon placerat honom hedersamt mellan Tjechov och Nabokov. Han är lika bra som de, inte minst i novellen om miljonären från San Francisco som kommer så långt som till Capri men inte längre.
Ivo Holmqvist: Tack för alla tips. Herrn från San Fransisco är jag väldigt intresserad av att läsa- (det står en del om den i "min" boks förord. Jag vill absolut läsa mera av Bunin.
Skicka en kommentar