Om man letar efter tysk romantik brukar man oftast hamna i männens värld- inget ont i det-men nu tänkte jag försöka lära mig mera om romantikens kvinnor och då kan nog Katja Behrens bok med sex porträtt vara en ganska lagom introduktion. Bäst är att börja med det kortfattade så kan det förhoppningsvis bli mera detaljerat så småningom.
De här kvinnorna skriver Behrens om:
Bettina von Arnim
Karoline von Günderode
Rahel Varnhagen
Caroline Schlegel- Schelling
Dorothea Veit-Schlegel
Sophie Merau-Brentano
En länk till "Romantikerhaus-muséet" i Jena HÄR
6 kommentarer:
Spennande. Eg har aldri tenkt over det, men du har jo absolutt rett i det at litteraturhistorien før 1900-talet er ganske så mannsdominert.
inte hör talas om, tidigare
Intressant, vi läste lite om Jenaromantikerna under littkursen, men inte om några kvinnor. Sista deltentan skrev jag om den tudelade litteraturhistorien och om hur de kvinnliga författarna marginaliserats, utfifrån bortglömda svenska dramatikern Alfhild Agrell. Detta är ett angeläget tema, tycker jag.
två namn kände jag till: Bettina von Arnim och Rahel Varnhagen
visst är det väl alltid så att kvinnorna har fått stå tillbaka? även inom litteraturen
Bra! Alla är väldigt interessant. Och det finns många böcker... Du kunde läsa och läsa... jag berättar lite och be om ursäkt att det är så 'utförlig'...
1. Rahel Varnhagen (1771-1833)
Jag köpte, flera år sen, Rahel Varnhagen, "Gesammelte Werke" (~5000 sidor!) Tusentals brev till exempel, underbara brev är det. Oerhört värdefull, om man tycker om den här tiden. Hun hade en "salong", Heinrich Heine var där till exempel. Rahel Varnhagen förärade, liksom så många, Goethe, han var "Gud" för alla... Det är omöjligt att beskriva henne i bara en kommentar. På svenska finns, jag tittade @bokbörsen, bara en bok av Ellen Key. Från 1918, om det stämmer.
Hannah Arendt skrev, 1929, tidigt i livet, om Varnhagen. Det var en bok om "assimilationen". Rahel Varnhagen var, som Hannah Arendt, judiska och försökte, som så många, att "assimilera". Man visste ju inte vad skulle kommer...
Finns en "rororo Monographie" Rahel Varnhagen av Heidi Thomann Tewarson. Om man läsa tyska är det en bra bok. Men kanske det behöver du inte, Katja Behrens skriver säkert väldigt bra. Varnhagens brev är så oförglömlig att ni alla som kan läsa tyska skulle försöka att hitta någon bok i ??? biblioteken. Det är kanske „entusiastisk“ ibland som Rahel Varnhagen skriver - för vår sekel, Goethe är gud osv., men – underbart! Ibland blir man ledsen, men så var det ju...
2 Karoline von Günderode (1780 - 1806)
Underbar som poet - jag också köpte hennes "Sämtliche Werke" många år sen. 2 av 3 böcker förbrännade, då var jag ledsen. Günderode skrev underbara dikter. Hennes brev var inte så "svärmande" (kan man säga så?) än många av sin tid - om du kanske jämföra med Rahel Varnhagen. Karoline von Günderode skrev att hun ville vara "osofistikerade" och ärligt. Jag tycker det är bra också! Ofta bad Karoline adressaten att förbränna brev senare efter han/hun läsde det. Hun var olycklig förälskad i en man som var gift. Hun begick självmord Juli 26, 1806. (När jag var liten tänkte jag det var konstigt - jag har födelsedagen Juli 26 - det är som barn tänker^^)
Bettina von Arnim skrev en bok om Günderode - men det var mer en bok om Bettina än om Günderode säger man. (Men bra också). Günderode skrev: "Die Erde ist mir Heimat nicht geworden".( på min dåliga svenska: "Världen har inte blivit mitt hem") En stor romantisk poet var hun.
3 Bettina (eller Bettine ibland) von Arnim (1785 - 1859)
Spontan, ibland lite självupptagen, alltid „ein großes Herz“ (godhjärtad, ömsint). Jag tror personligen att – om man är interesserad i tyska Romantik och alla berömda kvinnor – då vore det bästa att läsa kvinnor „själva“ också, tillsammans med boken om kvinnor.
Bettine var inte alls pedantiskt. Hun skrev, till exempel, namn i en brev flera gånger olika, det var inte så viktigt för henne. Hun var förkämpe för de fattiga („Dies Buch gehört dem König“). Bettine von Arnim verkligen skrev en bok om fattiga människor och gav det till kungen! Härligt. Alla som vill att alla skulle ha en bra liv, till exempel socialister och många mer, älskar henne. Hun älskade som ung kvinna „gammal Goethe“, men Goethe inte Bettine von Arnim. Pa tyska finns till exempel „Aus meinem Leben“ (insel, 1982) och „Dies Buch gehört dem König“ (insel också) och Günderode-boken. Jag tror hun är verkligen „så underbar livlig“ och ja, ibland egocentrisk också, kanske motsägelsefullt - men det är så bra att läsa Bettine von Arnim. Som en romantisk irrbloss – kan man säger så^^?
Nu slutar jag^^. Om man läsar tyska så finns också, bara tyska tänker jag:
- Margarete Susman: „Frauen der Romantik“ insel. Susman, 1872-1966, skrev boken 1929. Hun var filosof och författare, och boken är bra om man vill veta hur romantiken var, och hur de „starka kvinnor“ var. Om Caroline Schlegel, Dorothea Schlegel, Rahel Varnhagen, Bettina von Arnim, Caroline von Günderode.
Åh så roligt med så många intressanta kommentarer! Tack, säger jag och blir än mera sugen på att försöka få tag på litteratur om (och av) de här kvinnorna och läsa, läsa, läsa - och- framför allt lära.
Jo visst är det så- litteraturens värld är mansdominerad och då känns det bra att försöka lyfta fram framför allt de där kvinnorna som var så betydelsefulla för idag ganska länge sedan. De får absolut inte glömmas bort eller marginaliseras.
Klemperer: Jag hoppas att många tar del av dina fina tips- jag är så tacksam att du ger dig tid att vara utförlig- (och jag kommer definitivt att besöka tyska amazon under dagen.
Skicka en kommentar