Det är då också ett öde- att hamna under en massa asfalt och grus på en parkeringsplats i Leicester. Fast under medeltiden när Richard III fick sin sista vila fanns ett kloster på platsen och det var där hans svårt sargade kropp begravdes utan särskild pompa eller ståt. Året var 1485 och när Richard stupade i slaget vid Bosworth field var det slut på både ätten Plantagenet (som kungamakt) och på rosornas krig.
Det är segrarna som skriver historien och Richard III har verkligen fått "a bad rap". Han har anklagats för en hel del- mordet på de två prinsarna i Towern och diverse maktmanipulerande ( något som han sannerligen inte torde ha varit ensam om under den här tiden).
William Shakespeare har gjort mycket för att skapa ett riktigt otäckt porträtt av Richard III. Här är inledningen på hans skådespel "Richard III".
Now is the winter of our discontentMade glorious summer by this sun of York;And all the clouds that lour'd upon our houseIn the deep bosom of the ocean buried.
-----
I, that am curtail'd of this fair proportion,Cheated of feature by dissembling nature,Deformed, unfinish'd, sent before my timeInto this breathing world, scarce half made up,And that so lamely and unfashionableThat dogs bark at me as I halt by them;
På scenen står alltså en puckelryggig kung med ondskefull uppsyn- och voilà - bilden är skapad. (Inte minst genom skickligt skådespel från Sir Laurence Olivier på sin tid.)
När man hittade skelettet på den där parkeringsplatsen kunde man konstatera att ryggraden var krökt, förmodligen av skolios, men inte så svårartad som man trott. Att Richard var slug och manipulerande är säkert riktigt men vad som är sanning och vad som är påhitt det är nog svårt att någonsin få ett totalt begrepp om. Rösterna i debatten om kung Richard III är många och det finns en mycket livaktig
Richard III Society för den som är extra intresserad av debatten kring denne omstridde monark.
Jag tänker dock läsa Shakespeares version- för den är så välskrivet otäck (men jag ska försöka sila orden genom ett "neutralitetsfilter" i den mån det är möjligt.).
3 kommentarer:
nu blev jag sugen på något svartvitt!
Jag såg Dramaten-uppsättningen med Jonas Karlsson i höstas och tyckte mycket om den. Moderniseringar är bra på ett sätt, men tidstypiska uppsättningar förankrar berättelsen i historien på ett annat sätt. En intressant detalj (för mig) är att en kollega och nära vän kommer från Leicester. När de fann Richard III:s skelett på parkeringsplatsen letade vi upp den på Google Maps och mätte avståndet till hans barndomshem... säkert har han cyklat förbi där i sin ungdom!
Hannele: Jag skulle inte ha något emot att se filmen med Olivier.
Jenny: Jag är inte alltid så förtjust i moderniseringar och föredrar Shakespeare i tidsenlig form. Jag minns en föreställning- "Troilus & Cressida" där Cressida stolpade runt på scenen i platåskor- not my cup of tea,,,,
Tanken svindlar onekligen när man tänker på Richard III och hans grav där under parkeringsplatsen. Din vän har cyklat förbi flera tidsåldrar :-)
Skicka en kommentar