På fotot ovan till vänster : Louis Blériot i Dover efter sin lyckade färd över Engelska kanalen år 1909.
Ja, vad i all världen kan dessa tre ha gemensamt ? En sak är i alla fall helt säker: de bevistade allihop den italienska staden Brescia i september år 1909. Där hölls nämligen en stor flyguppvisning just då.
Hela 50 000 människor hade samlats för att beskåda de flygande underverken i Brescia och man får betänka att erövrandet av luften var i sin linda- det var framtiden man gick för att se. Det var bara några veckor sedan Bléirot hade klarat av (som första flygare) att ta sig över den Engelska kanalen (han kraschlandade för övrigt och det var rena turen att han undkom oskadd från det äventyret).
I Italien var författaren Gabriele D'Annunzio helt galen av lycka. "En ny civilisation, ett nytt liv, nya himlar som öppnar sig"! I Brescia försummade han heller inte tillfället att göra sig hörd och sedd- han gillade rampljuset. D'Annunzio var framför allt här för att samla material till en ny roman- och så ville han följa med på en åktur i en av maskinerna.
Lite mera obemärkt och i skymundan står två andra herrar och observerar D'Annunzios alla krumbukter och "exter". Det är Franz Kafka och hans gode vän Max Brod. Kafka känner sig nere och allmänt oinspirerad. Brod försöker pigga upp honom genom att föreslå en artikel om flyg-showen. Sagt och gjort- det blir en berättelse som sedan tas in i tidningen "Bohemia". Man kan läsa det mesta i den artikeln
HÄR. (obs att språket är tyska).
D'Annunzio lyckas i sitt uppsåt- han får faktiskt följa med på två åkturer först med den amerikanske aviatorn Glenn Curtiss och sedan också med italienaren Mario Calderara. D'Annunzio ser givetvis till att bli intervjuad av tidningen Corriere della Sera och han säger att "att flyga är himmelskt". Han har fått rejält blodad tand och det dröjer heller inte länge- snart sitter D'Annunzio själv vid spakarna på ett flygplan.
Vill man läsa mera om den här flygshowen finns en bok om den på engelska- skriven av litteraturvetaren och författaren Peter Demetz. "The Air Show At Brescia 1909".
Jag själv har läst om Brescia, D'Annunzio och Kafka i "The Pike"av Lucy Hughes Hallett (en väldigt läsvärd biografi över Gabriele D'Annunzio- och hans tid).
2 kommentarer:
"ungefär femtio meter över mig, i solen, mellan tvenne väldiga, glänsande stålvingar, såg jag en varelse vars otydliga ansikte tycktes mig likna en människas. Jag blev lika upprörd som en grek som för första gången mötte en halvgud. Jag grät också - ty jag var på väg att gråta, sedan jag insett att ljudet kom ovanifrån - vid tanken på att vad jag för första gången här skådade var ett aeroplan..."
Inte Franz Kafka eller Gabriele d´Annunzio men väl Marcel Proust, på en av de många sidorna i På spaning efter den tid som flytt.
Citatet kommenteras av Sara Danius i sjätte kapitlet, Himlatecken, i hennes fascinerande Prousts motor (Bonnier Essä 2000) där också Kafkas Flygplanen i Brescia nämns.
Det är en trots den begränsade formatet mycket innehållsrik och högintressant bok som avslutas med en uppsats av Proust själv, Intryck från resor i automobil, här ffg på svenska.
Proust delade sitt fartintresse med många samtida: Maurice Maeterlinck for fram som en dåre på vägarna, det har Stanislavskij berättat, och Kenneth Grahame gillade säkert också fartvidunder - åtminstone gör Mr Toad i The Wind in the Willows det, som bekant med fatalt resultat.
Och Turner, och H C Andersen, och de italienska futuristerna, och Johannes V. Jensen etc etc - alla greps de av fartens tjusning, på vägar, spår och i luften.
Ivo Holmqvist: tack för rekommendationen. Jag skriver som vanligt upp. Proust nämns ett par gånger i "The Pike". Jag konstaterar att det inte bara är i vår tid som nymodigheterna har förvandlat världen (och med den människorna).....
Skicka en kommentar