Visar inlägg med etikett Rumänsk litteratur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Rumänsk litteratur. Visa alla inlägg

fredag 15 februari 2013

Why the Child Is Cooking In the Polenta av Aglaja Veteranyi



Aglaja Veteranyi var en rumänsk (schweizisk) författarinna (1962-2002) som gick bort alldeles för tidigt. Under hösten år 2001 plågades hon svårt av inre demoner och hon valde att själv göra slut på den här tillvaron. I februari 2002 fick Zürichsjön ta emot hennes kropp. Då hade hon lyckats göra sig ett stort namn inom både teater och "vanligt" skriftställeri. Hennes debutroman " Warum das Kind in der Polenta kocht" kom ut år 1999. Nu finns den äntligen i engelsk översättning- och en mycket välgjord sådan (av Vincent King, som också har skrivit ett långt efterord till romanen).

Jag har läst och förundrats över denna begåvade unga kvinna som skriver praktiskt taget med sitt eget blod- för så känns det. Romanen är till stor del självbiografisk och den är skriven på ett mycket poetiskt vis- sidorna fylls inte ut och gärna använder sig Veteranyi av korta, kärnfulla beskrivningar och accentuerar ofta med versaler.

Aglaja Veteranyi växte upp i en familj av cirkusartister-  och i romanen är moderns främsta "trick" att hänga högt över manegen i sitt långa hår. Fadern är clown. Familjen är på flykt undan diktaturens Rumänien och man kan aldrig vara säker- Securitate finns överallt. Barnen får i mångt och mycket klara sig själv (det är två flickor- halvsystrar). När det känns som mest skrämmande och hotfullt berättar den äldre flickan otäcka sagor; bland annat den om ett barn som koktes i majsgröt- så skingras tankarna på det egna livet.

"WE MUST NEVER GROW FOND OF ANYTHING.

I'm used to arranging things wherever I am so that I feel all right.
All I have to do is spread my blue scarf over a chair.
That's the sea.
Next to my bed I have the sea.
All I have to do to go swimming is get up out of bed.
In my sea you don't have to be able to swim to go swimming.
At night I cover my sea with my mother's robe, the one with flowers
on it, so that the sharks can't grab me when I have to pee."

"The dictator is a shoemaker by trade; he bought his school diploma. He can't read or write, my mother says; he's stupider than a wall. But walls don't kill people, my father says."

och så den här meningen- den etsar sig fast:

IN A FOREIGN COUNTRY MY FAMILY IS LIKE SHATTERED GLASS.

När jag läser tänker jag på Herta Müllers "Hjärtdjur" - men Veteranyi skriver mera poetiskt och har givetvis sin helt egen stil- men den tysta desperationen fyller sidorna- den är den spända fiolsträngen som man anar kommer att brista. Så mycket svårt kan man inte överleva utan att få sår som aldrig riktigt kommer att läka.

Barnhemsvistelse, påtvingad "anpassning" av välmenande myndighetspersoner "viktigast är att ha ett ordentligt arbete", föräldrarnas skilsmässa, moderns olycka, utnyttjandet av barnen för att försöka klara livhanken... Det behövs många sagor om barn i kokande polenta för att ta bort uppmärksamheten från allt detta.

"Why the Child is Cooking in the Polenta" kommer med allra största sannolikhet att vara en av de mäktigaste och starkaste böcker jag läst i år. Jag kan bara beklaga att den inte finns översatt till svenska.

Boken jag läst är utgiven på Dalkey Archive Press - HÄR en länk till förlagets hemsida.

lördag 2 februari 2013

Rumänskt (schweiziskt)




       Aglaja Veteranyi var en rumänsk-schweizisk författarinna (1962-2002). Hon föddes i Bukarest men familjen utvandrade (läs :flydde)  till Schweiz under 1970-talet.

Både modern och fadern var cirkusartister (pappan clown och mamman luftakrobat). År 1977 (det var då familjen lämnde hemlandet) behärskade Aglaja redan flera språk (rumänska, spanska t ex) men det nyttade inte mycket för hon var analfabet- hon fick kämpa för att komma framåt i tillvaron. Hon kom så småningom att ägna mycket av sin tid åt teater men hon författade också skådespel, romaner och dikter.  Under hösten år 2001 drabbades hon av en svår depression och hon tog sitt eget liv i februari 2002.

Nu kan man läsa hennes roman "Why the child is cooking in the Polenta" i engelsk översättning. Just den här översättningen har dessutom fått mycket beröm och boken ges ut av Dalkey Archive Press).

Fișier:Aglaja Veteranyi.jpg  Fotot lånat från Wikipedia.

lördag 24 november 2012

Fokus på Rumänien


Anna de Noailles (1876-1933)

Som jag har fattat det är temat för nästa års bokmässa i Göteborg "Rumänien"- det tycker jag låter mycket lockande och spännande. Jag hoppas givetvis på många nya översättningar- artiklar och annan läsinspiration.

Jag hittade en bok med essayer om rumänska författare (på engelska) men tyvärr är priset mycket avskräckande- tack och lov kan man i alla fall kika på innehållsförteckningen via nätet. Där hittade jag författarinnan Anna de Noailles som visserligen både föddes och dog i Paris men hennes föräldrar var från Rumänien och jag antar att hon var mycket influerad av sina rötter (annars kanske hon inte hade förekommit i den där essaysamlingen).

Anna de Noailles är mest känd för sin poesi men hon skrev också prosa (och en självbiografi).

Här kan man läsa några av Anna de Noailles dikter (i engelsk översättning).


Essaysamlingen som jag inte tycker att jag har råd att köpa är "Paris-Bucharest, Bucharest-Paris: Francophone writers from Romania" utgiven av Rodopi och i redaktion av Anne Quinney.

lördag 17 mars 2012

Åter till Rumänien

Det här är ett foto från staden Brăila och det är taget runt förra sekelskiftet. Här föddes den rumänske författaren Mihail Sebastian (hans riktiga namn var Iosif Hechter) år 1907.

Thomas Nydahl skrev några rader om honom och jag blev mycket nyfiken. Sebastian skrev skådespel, romaner och dikter- tidningsartiklar och rörde sig i Bukarests litterära kretsar. Han var av judisk härkomst men lyckades överleva kriget bara för att omkomma i en bilolycka i maj 1945.

I min hand just nu har jag hans dagbok skriven mellan 1935 och 1944. Jag läser på engelska för mig veterligen har inget av Mihail Sebastian blivit översatt till vårt språk. Tyvärr.

"I was born in Romania, and I am Jewish. That makes me a Jew, and a Romanian. For me to go around and join conferences demanding that my identity as a Jewish Romanian be taken seriously would be as crazy as the Lime Trees on the island where I was born to form a conference demanding their rights to be Lime Trees. As for anyone who tells me that I'm not a Romanian, the answer is the same: go talk to the trees, and tell them they're not trees."

(Citatet hittade jag på Wikipedia).


Den amerikanske författaren Philip Roth sa så här om dagboken: " Deserves to be on the same shelf as Anne Frank's Diary and to find as huge a readership."

Jag kommer att läsa med andakt.

tisdag 21 februari 2012

Rumänska synvinklar



Först och främst vill jag tacka Bodil Zalesky som rekommenderade den här fina boken. Nu har jag den till låns ett tag och det är jag så glad för. Det är en mycket vacker bok- den innehåller över 30 författarporträtt och med de allra bästa foton. På bilden ovan Nora Iuga- jag blev på gott humör av att se hennes strålande ansikte. Tala om karisma.

Varje författare får en introduktion och så följer ett eller flera utdrag ur några verk. Lyriken får stor plats här.



Just Nora Iuga blev jag extra intresserad av- i antologin finns ett utdrag ur hennes roman "Den sextioåriga kvinnan och den unge mannen" (en bok som blivit översatt till flera språk dock inte ännu till svenska, vad jag kan se). Nog blir man fascinerad av en kvinna (romankaraktären) som har en katt som heter Dracula?

" Vad är hoppet? Denna otåliga projektion i ett obefintligt rum. Framtiden är ännu mer overklig än det förflutna. Den är rena rama fantasin. " (Översättning: Jeana Jarlsbo).


Kapitlet dessförinnan handlar om Ionesco- och jag är tvungen att återge detta:


Mirabellträdet


Ett mirabellträd tröttnade på att hela tiden göra mirabeller. Då tänkte det göra något annat: plommon. Det ansträngde sig ett år, ansträngde sig två år, ansträngde sig sju år och lyckades inte.


Sensmoral: Det omöjliga är inte möjligt.


(Från "Gnistor" , Ellerströms förlag 2006, Översättning: Dan Shafran)


Rumänska synvinklar - författarporträtt av Cato Lein och Lüfti Özkök . Rumänska kulturinstitutet 2008. Förord av Eva Ström.

lördag 18 februari 2012

Från min rumänska hylla

Det där lät väldigt pretentiöst, märker jag - och- så särskilt stor skulle inte en rumänsk hylla bli hos mig- men det kan det ju förhoppningsvis bli ändring på under de kommande åren. Jag tycker att det är väldigt spännande med Rumänien som fokusland för 2013 års bokmässa.

För ett tag sen skaffade jag mig Andrei Codrescus "The Posthuman Dada Guide" och Norman Maneas självbiografiska "The Hooligan's Return". Jag har inte läst ännu men det kommer... Maneas bok har precis kommit ut i svensk översättning och Codrescus är på väg, den också. Förlaget? 2244.

Från Suceava i Bukovina- 1800-tal



Suceava av idag. Mycket vackert. (Fotot är lånat).


Norman Manea är egentligen från det lilla Bukovina- där föddes han år 1936 i staden Suceava och hans barndom kom snabbt att präglas av krigets hemskheter. Han och hela hans familj blev deporterade till koncentrationslägret Transnistria i Ukraina.

Andrei Codrescu är född 1946 i Transylvanien (i Sibiu- eller som staden heter på tyska - Hermannstadt) han gick i exil redan som 19-åring. Sedan år 1966 är han bosatt i USA och han skriver på engelska.


Jag hittade en blogg från Rumänien också- på engelska. Jag vet inte om den ännu är aktiv men det finns en del att läsa om Rumänien där.



söndag 12 februari 2012

Slatina, Rumänien

I den här staden föddes Eugéne Ionesco år 1909. Slatina ligger cirka 20 svenska mil från huvudstaden Bukarest. Ionesco kom dock att tillbringa större delen av sitt liv i Frankrike och blev invald i Franska akademien år 1970. (Fransk medborgare blev han 1950).



Den här vackra utgåvan av Ionescos "Noshörningen" är jag lycklig ägare till. (Panache-serien).




Jag skrev lite om "Noshörningen" för något år sedan och HÄR kan man läsa. Just "Le Rhinocéros"har en speciell betydelse för mig eftersom det är en av de allra första böckerna jag läste på franska språket. Det kan jag tacka min duktige gymnasielärare för. Han slet verkligen med oss elever- både för att få oss att älska det franska språket och för att få oss mera "kulturella". Hans lektioner var mycket annorlunda mot andra lärares- entusiasmen var stor och man tänkte inte ens tanken på att dyka upp oförberedd (dvs strunta i läxan).




Förutom mötet med "Noshörningen" togs vi med på musikaliska resor, litterära upptäcktsfärder och vi lärde oss mycket om Frankrikes geografi. De där franska lektionerna lyser med en alldeles särskild glans- än idag- mer än 40 år senare.....

torsdag 9 februari 2012

Rumänien i fokus

År 2013 (ja, det är ett tag dit, jag vet) ska Bokmässan i Göteborg ha rumänsk litteratur som absolut huvudrubrik. Det tycker jag låter mycket spännande och så började jag rota igenom mina hyllor för att se vad som kunde finnas av "rumänskt". Ganska magert blev resultatet (vilket var helt väntat). Herta Müller och Iona Pârvulescu hittade jag först- och till den som till äventyrs ännu inte har läst "Livet börjar på fredag" säger jag : "Gör det! " Jag hoppas givetvis att det ska komma flera översättningar av Pârvulescu.

Marin Sorescu var diktare- "Stege till himlen" är utgiven på Ellerströms förlag och dikterna i den samlingen skrev Sorescu på sin dödsbädd. (Han gick ur tiden den 8 december 1996). Det är vacker men också plågsam läsning- jag kan känna med den sjuke- mycket djupt- och nära. Jag har suttit vid en lång och mycket svår sotsäng själv. Det var inte så länge sedan.

På kvällen
skulle jag vilja ta
månen som sömnpiller
Så stor är
min icke-vila (daterat 7 december 1996) (Översättning: Dan Shafran)



Mera lyrik! 27 poeter från Rumänien introduceras i den här vackert formgivna boken. Bokförlaget Tranan har gett ut.



Kyra Kyralina är en av de mera kända romanerna av Panait Istrati. Här skriver Linse på bloggen Bogstavsamleren om sina intryck av boken.


Jag kommer att göra vad jag kan för att leta upp flera rumänska författare.





söndag 20 november 2011

Äntligen dags....

Mircea Cărtărescu (Foto: Cosmin Bumbutz)

I kväll besöker den rumänske författaren Mircea Cărtărescu Malmö. Jag skulle gärna lyssnat på honom men får hålla till godo med hans "Dagbok 1994-2003" , som jag äntligen håller i min hand.


Det känns närgånget att läsa dagböcker- nästan för närgånget. Ingenting kan väl vara mera självutlämnande.


I dagens Sydsvenska kan man läsa mera- jag länkar HÄR.

onsdag 2 november 2011

Livet börjar på fredag

Cismigiuparken en vy målad av Nicolae Vermont

Vilken läsupplevelse och vilken resa. Jag har just kommit tillbaka från Bukarest anno 1897. Där hade jag gärna stannat kvar ett tag till. Ioana Pârvulescu har skrivit en så otroligt spännande, gåtfull, vacker och oförglömlig berättelse om en tid för länge sedan.

Tretton dagar (årets sista) får vi följa med ett antal personer i förunderliga kringelikrokar genom tid och rum- i centrum, själva navet i historien är den mystiske främlingen Dan Cretu. Var kommer han ifrån och vem är han?

Här försöker chefen för den allmänna säkerheten ,Costache Boerescu, att lösa en mord- och stöldgåta. Unga Iulia Margulis skriver dagbok, lever ut en förälskelse och så läser hon Thackerays "Vanity Fair". Den åttaårige budpojken Nicu tar hand om sin sjuka mor . Vi flyttas från plats till plats- badhus, sjukhus, tidningsredaktioner, högreståndshem och fattiga lägenheter. Bukarest visas upp- som det en gång var. Det är ett myllrande galleri som serveras oss läsare. Inte en sekund har man långtråkigt.

I förordet läser jag att boken kan läsas som detektivroman, fantastisk roman om tidsresor eller historisk roman- visst är det så.

"Några år före sekelskiftet 1900 var dagarna fyllda till brädden. Människorna vibrerade som telegraftrådar, var optimistiska och hyste tilltro, som varken förr eller senare, till vetenskapen, framåtskridandet och framtiden." "Människorna drömde vår värld- de drömde oss".

Sällan har jag gripits så av en berättelse- det här är en bok som stannar kvar i själen långt efter det att man slutat läsa. Man tar upp den igen- och säkert läser man om vissa avsnitt. Den får mig också att vilja leta bland bilder med platser och människor från förr- den väcker en önskan att se allt detta med egna ögon... jag känner mig som Faust- "verweile doch du bist so schön".... (men utan Mefistofeles i bakgrunden) och i fjärran glittrar den försvunna jungfru Maria-ikonen med sina diamanter......

"De ville egentligen leva båda liven samtidigt, och människan vill ha alla jordar och alla århundraden, hon vill leva i all rymd och all tid, i evighet och i all oändlighet." Miguel de Unamuno. (från sidan 283 i boken). Just så känns det att läsa "Livet börjar på en fredag".

Översättningen är gjord av Jeana Jarlsbo och boken är utgiven på 2244 förlag.

Tystnad... läsning pågår

Just nu befinner jag mig i Bukarest och året är 1897. (Bilden ovan är från 1922 och staden är smyckad inför kröningen av det nya kungaparet).





Här är hon- den vackra prinsessan Marie - hon förekommer i boken, hon också. Boken jag läser? "Livet börjar på fredag" av Ioana Pârvulescu.


En stor del av handlingen kretsar kring tidningen "Universum" (Universul på originalspråket). På teckningen Luigi Cazzavillan- som grundade Universul år 1884. "Universul" var en tidning med enkelt språk och korta artiklar. Den var på sin tid marknadsledande i Rumänien.






Tyvärr är det mesta om tidningen skrivet på rumänska- och där går jag bet.... (Ja, jag blev så väldigt nyfiken på både karaktärerna och omgivningen under läsningeng gång).






"Kanske allting som har funnits och allting som ska finnas även finns i detta ögonblick, i nuet. Kanske det som har funnits finns i det som ska finnas" (citerat från sidan 34 i "Livet börjar på fredag".)






Nu läser jag vidare! Magisk bok!



lördag 22 oktober 2011

Rumänien i poesi

I dagens "Boklördag" fastnade jag en stund i "bokkalender". Hade jag nu bott i Stockholm (eller dess närhet) hade jag absolut begett mig till Rumänska kulturinstitutet på tisdag (25 oktober) och lyssnat på rumänsk poesiuppläsning. Start klockan 18.30 och adressen är Skeppsbron 20.

Tranans förlag ger ut en antologi med hela 27 samtida rumänska poeter. Boken är försedd med ett förord av Henrik Nilsson och omslaget är inspirerat av Bukarests talrika allmänna telefoner - (numera övergivna.)


Jag, som bor i en annan del av vårt avlånga land får nöja mig med bokversionen- och det är inte fy skam det heller.

måndag 29 augusti 2011

Draghjälp

I dagens sydsvenska finns en hel artikel om E.M. Cioran ("En röst i natten") och det är precis vad jag behövde för att få inspiration att äntligen börja läsa "A Short History of Decay"- den har jag haft i hyllan ett bra tag. Ytterligare en rumänsk författare/filosof som måste läsas i långsam takt och med mycket eftertanke.

Tyvärr kan jag inte se att tidningen lagt upp artikeln om Cioran på nätet ännu men det kommer kanske. Flera av Ciorans verk finns i svensk översättning. Min egen bok är utgiven av Penguin books i deras nya fina serie "Central European Classics"


PS: Nu (på eftermiddagen) har länken kommit upp HÄR går det alltså att läsa hela artikeln om Cioran.

söndag 28 augusti 2011

Nyfiken på: Mircea Cărtărescu

Jag har inte läst något alls av den rumänske författaren Mircea Cărtărescu. Det finns ett antal böcker i svensk översättning av honom men det har bara inte blivit av för mig att "ta tag i dem". Nu ser jag att hans dagbok för åren 1994-2003 kommer ut i Bonniers Panache-serie. Den ska jag nog investera i. En tegelsten på nära 700 sidor är det knappast lönt för mig att låna- jag
förmodar att detta är en bok man ska avnjuta mycket långsamt och med stor eftertanke.


Kanske har vi här en blivande nobelpristagare? (Om inte i år så kanske om en tid....)

söndag 28 november 2010

Nyfiken på.... Max Blecher

Max Blecher (1909-1938) var en rumänsk författare. Redan som mycket ung drabbades han av tuberkulos och fick tillbringa en stor del av sitt korta liv på olika sanatorier. En av hans böcker "Händelser ur den omdelbara verkligheten" har nyligen kommit ut i svensk översättning. Bernur skriver om boken här.
-
Mitt intresse väcks- men jag förstår också att detta är en text som det inte går att hasta igenom.