Jag befinner mig i poesiens värld och mitt i Kjell Espmarks senaste diktsamling ”Kvällens frihet” , en diktsamling som i mångt och mycket ser bakåt och utan en massa utbroderad ballast. Allt blir klart och koncist och bland de olika porträtten i boken fastnar jag i det som beskriver Beckett, den outgrundlige, den tigande. ” Han lärde tigandet tala” , skriver Espmark. ” Vad betyder förresten glosan ”vänta” när tiden är på väg att ta slut”? En ordlös men talade värld- den är Becketts.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar