Bilder från de stora städerna

Jolo ( Jan Olof Olsson 1920-1974)

Reseberättelser och kåserier från en annan tid, kan det vara något? Givetvis- om upphovsmännen är Jolo och Adolf Hallman. Bland mina antikvaratsfynd från förra veckan finns Adolf Hallmans New York och Jolos Leningrad- S:t Petersburg. Hallman skrev från 1950-talet och Jolos intryck ligger cirka tio år senare i tiden. Båda dessa herrar var berättare av stora mått och jag lovar påstå att deras like inte kommer igen. Hallman inleder sin bok om New York med att skriva om  sykamorträden         ( plataner) på Fifth Avenue, om känt och okänt folk på gator och torg - allt fångat med en författares skarpa blick och inlindat i en fin, lätt humor. Han berättar om äldre  damer på brottningsmatcher (sittande på första parkett) - ve den brottare som inte sköter sig. Då får han en hattnål i baken. Gamla stumfilmsstjärnor passerar revy på gatan, idag utan sin forna glans, presidentkandidater och generaler far förbi i stora dollargrin - allt sjuder av liv och New York är sannerligen en smältdegel.
” Och en natt väcks vi av vår hund Gaston, en treårig dalmatiner som står ute vid det halvöppna fönstret i hörnrummet och smågnäller och viftar på svansen. Vi hör svag musik och när vi tittar ut bak gardinen ser vi fransmannen stå där ute med violinen under hakan. Han spelar sitt bravurnummer. Chabrières lilla underfundiga ” Habanera”. Mitt i natten, i en människotom aveny i den oändligt stora staden står en f.d. världsberömd violinvirtuos och spelar så ögonen glittrar, för en liten hund som tackar med att vifta på svansen. Detta är vårt hem i New York.”

Adolf Hallman. Foto från 1930-talet.