Genius loci

Istedlejonet. Åter på sin plats i Flensborg/Flensburg.

Genius loci är den speciella skyddsande som vissa platser har. I ett av kapitlen i "Skjulte skatter i graenselandet" läser jag om det så kallade Istedlejonet som sattes upp på kyrkogården i Flensborg år 1862 till minne av det stora slaget (1850) som utkämpades på Istedheden. Bara två år senare togs lejonet som krigsbyte av de preussiska trupperna och sedan fick det stå i Berlin fram till år 1945. Då blev det köpenhamnarnas tur att beskåda minnesmärket. Först år 2011 återfördes lejonet till sitt ursprungshem och jag vill tro att det är just där det gör sig bäst. En sann genius loci.

Flensburg (på danska Flensborg) är en gammal och vacker stad. Den är dessutom en av de få städer i Tyskland som klarade sig undan förstörelse under det andra världskriget. Efter folkomröstningen 1920 beslutades det att Flensburg skulle förbli tyskt - i Sydslesvig föll rösterna på just det tyska ägaralternativet - men staden hyser många dansktalande och det finns en tidning "Flensborg Avis" som främst riktar sig till den dansktalande minoriteten i Sydslesvig. Upplagan är på cirka 6000 och tidningen kommer ut sex dagar per vecka. Det är en anrik skapelse från 1869 och alltså i allra högsta grad "still going strong".

Ellen Dinesen Dahl ( Karen Blixens syster) hör till en av dem som skrev artiklar för Flensborg Avis- och för att återknyta till begreppet genius loci- här ett litet utdrag ur en text från 1952. Rubriken är "Stjernerne".
" Jeg bor et Sted under en stor Himmel. Hermed mener jeg, at mit Hus ligger højt og frit, og at Horizonten intet Sted skjules under Skove eller Bakker. Jeg ser Solen staa op af Havet, og gaa ned over Heden, isaer ser jeg Stjernerne.--- Det er i Grunden taabeligt, at vi moderne Mennesker, der tumler rundt i det Chaos, vi har gjort Jorden til, ikke oftare prøver at komme bort derfra om ogsaa i Tankerne. I Musiken har vi en stor Løftestang , maegtige Vinger, der baerer bort fra Uro og Trivialitet, og opløser alt i Harmoni, ogsaa Havet har i sig en Evighed, som dulmer og blidgør. Men intet kan dog som Stjernerne laere os at dvaele, at tie og bie".