Chief Plenty Coups (1848-1932) Crow Nation.
Jag läser Merete Mazzarellas bok "Om livets mening". Jag brukar inte fundera så mycket över just meningen med livet och jag misstänker att jag har ärvt en del av min värmländska farmors mycket prosaiska syn på tillvaron. "Den har det bäst som inte är född" brukade hon säga men detta till trots var hon inte alls någon pessimistisk person. När man nu ändå är här är det bara att spotta i nävarna och ta itu med det som kallas liv. Ungefär så. Däremot är det intressant att läsa om andras betraktelser och funderingar.
Merete Mazzarella frågar vilken period som har varit historiens lyckligaste och kommer fram till att det nog var den senare delen av 1800-talet (med reservation för att det då gäller Europa). Den tekniska utvecklingen stod på topp, järnvägarnas tid hade kommit och telegrafens också. Elektriskt ljus och till och med telefon började dyka upp. Inom medicinen gjordes stora framsteg och det var fred och framtidstro. Världen kommer aldrig dit igen.
I USA trängdes urbefolkningen undan , bufflarna utrotades så gott som och indianhövdingen Plenty Coups berättade i en intervju att "när buffeln försvann sjönk mitt folks hjärtan till marken och de kunde inte lyfta dem på nytt. Efter det hände ingenting. Det var just ingen som sjöng". Man tvingades leve liv som man inte förstod.
Plenty Coups ord kommer jag att fortsätta att fundera över för det handlar ju om en totalt förändrad världsbild och förändrad världsbild känner jag mig själv mycket hemma i numera.
Jag befinner mig i ett överflöd av kärlek
1 timme sedan
4 kommentarer:
Din farmor- snacka om realist! :-)
Violen: Ja, till hundra procent.
1800-talet verkar speciell, fast kanske inte för kvinnor
Hannele: 1800-talet var ett mycket omvälvande sekel.
Skicka en kommentar