Den finns i svensk översättning "Bara Alice" och jag är säker på att den kommer i pocket-utgåva också.
-
Jag har kommit ungefär halvvägs i läsningen av en tänkvärd och ganska skrämmande berättelse om en kvinna som upptäcker att hon drabbats av alzheimers sjukdom. Alice är dessutom bara 50 år gammal. Kapitlen följer månadernas gång och samtidigt också den accelerande utvecklingen av denna otäcka sjukdom. (Tydligen går det snabbare ju yngre man är när man drabbas). Alice är universitetslärare vid Harvard (Boston)- är lyckligt gift och har tre vuxna barn- så slår blixten ner.... Hur klarar man att leva med denna dödsdom hängande över sig? En dödsdom är det ju- även om kroppen lever så dör själen.. långsamt och ändå så är det ju fortfarande Alice...
-
Jag tänker också på Ulla Isakssons bok om sin älskade Erik som också drabbades av denna sjukdom. (Den boken har jag skrivit lite om här). I Lisa Genovas roman skildras dock den sjukes egna upplevelser av att långsamt tappa fotfästet- det gör det hela än hemskare.
-
Lisa Genova har skrivit om ett svårt och känsligt ämne- jag tycker att hon gör det bra.
6 kommentarer:
vet inte om jag vill läsa, men
Ulla Isaksson är bra, läst henne tidigare.
Den har jag också läst och skrivit om. Jag var väldigt tagen av den. Man har inte läst en inifrån-skildring förut utan mera bekymrade barns skildringar av sina förvirrade mammor. Lisa Genova vet vad hon talar om genom sitt arbete och sin forskning.
Dette høyrdest ut som ei bok eg må lese. Om ei stund.
Hannele: Ulla Isakssons bok är väldigt bra- och sorglig.
Mrs C: Man blir väldigt tagen av boken- och författaren är mycket kunnig, påläst- vad månde bliva av henne- det bådar gott för framtiden. (Jag såg att hon forskat i ämnet).
Bai: Jag tycker absolut att du ska läsa Genovas bok när du får tillfälle till det.
Usch, den här boken ska jag inte läsa! Min mor dog i denna vidriga sjukdom och det räcker för mig......mycket svårt även för anhöriga.
violen
Violen- det är en hemsk sjukdom och den brukar väl ofta också kallas för en mycket svår anhörigsjukdom. Jag har full förståelse för att du inte vill läsa. Det är svårt att vara sjuk men det är också oerhört svårt att stå vid sidan av och se/uppleva sjukdomens framfart. Msn känner en enorm maktlöshet och det tar också väldigt mycket krafter i anspråk.
Skicka en kommentar