Det finns en del serier från 60-talet som jag saknar och gärna skulle vilja se igen. År 1966 (tror jag att det var) visades för första gången nobelpristagaren John Galsworthys stora släktkrönika "The Forsyte Saga" på svensk TV. Det blev en stor succé- till och med min gamla farmor satt vid TV:n- och tittade på "Sammy" och Irene. (farmor kunde inte uttala "Soames" - och hon brydde sig inte om det heller- han fick alltså heta Sammy och hon tyckte inte om honom...). Hela 36 avsnitt blev det- och jag minns att jag längtade efter vartenda ett. Nyree Dawn Porter spelade rollen som den tjusiga och passionerade Irene- hon var så vacker ... och så passande i rollen.
-
Nyree spelade sedan huvudrollen i en annan BBC-produktion (från 1964): Madame Bovary av Gustave Flaubert den finns inte längre tillgänglig -och -efter att ha sett Nyree Dawn Porter som den vilsna , överromantiska och olyckliga Emma är det svårt för mig att se en annan version... Nyree VAR Emma på något sätt.
-
.gif)
År 1968 visades ytterligare en fängslande serie från BBC- Nana - baserad på romanen med samma namn av Emile Zola. Huvudrollen spelades av Katherine Schofield en annan utmärkt brittisk skådespelerska. Serien ansågs väldigt vågad på sin tid. (Farmor följde den här serien också och hade många åsikter om Nanas kunder- bl a "Greve Muffat" som i en scen fick rejält med smisk av en ridpiska- (just den scenen blev speciellt omtalad). Farmors kommentar var att "manfolk" var det dummaste som fanns och de var definitivt "int'nå te å ha" (Kristinehamnsdialekt). I sista avsnittet gick det så klart illa för Nana. Hur det gick för greven har jag glömt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar