Jag har läst på engelska (The Death of the Heart)- den svenska översättningen är från 1941 och har ett förord av Anders Österling. Så synd att den här boken blivit så utgallrad på våra bibliotek.
Elizabeth Bowen har ett ganska speciellt sätt att skriva- hon är raka motsatsen till yvig och det finns en något kall och iakttagande distans i hennes romaner. "Toughness, melancholy, wit and a stubborn, oblique romanticism" så karakteriseras hennes stil av Patricia Craig som har författat ett av de engelskspråkiga förorden.
I den här boken handlar det om ungdom, utsatthet och oskuldens död. Det är sorgligt och enastående väl sammanfogat. Portia Quayne är 16 år och hon har nyligen mist sin mor som ensam haft hand om henne efter faderns död. Irene (modern) och Portia har fört en kringflackande tillvaro på kontinenten och nu finns bara halvbrodern Thomas i London kvar som närmaste släkt. Thomas är mycket äldre än sin halvsyster, han är välbärgad och han är gift med den känslokalla och beräknande Anna.( Det hör till saken att Portia är frukten av en så kallad otillåten förbindelse mellan Thomas far och Portias mor.)
Handlingen år uppdelad på tre avsnitt "The World- the Flesh och the Devil". Katalysator för allt blir Eddie, en ung man med ohederliga avsikter. Det är engelskt 1930-tal men den här romanen är evigt aktuell för det främlingskap som Portia tvingas utstå är inget unikt för förgången tid, sorgligt nog.
Elizabeth Bowen är skicklig med pennan - hon använder sig både av humor och dold ironi för att mejsla ut personer och händelser. I avsnittet "The Flesh" befinner sig Portia någonstans på sydkusten (deporterad från London eftersom Thomas och Anna har rest bort och inte vill ha henne med som sällskap) beskrivs en del av interiören i det tillfälliga hemmet "Waikiki" så här :" Opposite the windows a glass-fronted bookcase, full but with a remarkably locked look, chiefly served to reflect the marine view."
Elizabeth Bowen kryper verkligen under Portias skinn och hon behärskar ämnet 'olycklig och utsatt tonårsflicka' väl (säkerligen har Portia hämtat många drag från författarinnan själv som väl kände till hur det var att bli föräldralös i ung ålder).
I slutändan går så ridån äntligen upp för Portia och illusionerna faller samtidigt- hårt och skoningslöst till marken.
"Hjärtats död" anses (av många) vara Bowens mästerverk.
.JPG)
5 kommentarer:
namnet känns bekant
Minsann. Jag kanske läste fel bok när jag provade på Bowen? The heat of the day, krigsåren i London. Då tyckte jag inte att hon nådde upp till Rosamond Lehmanns nivå.
Hannele: Hennes böcker kommer ut med jämna mellanrum på engelska förlag.
Snowflake: Jag tycker att du ska göra ett nytt försök- det är Bowen värd!
Jag läsde många "short stories" av Elizabeth Bowen, och jag tror det är som du berättade en gång, Ingrid - det kan vara så att man slutar att läsa Bowen darför att hun skriver "speciellt". Men hun skriver så bra, då kan man börja igen och igen, och tredje gången är det bra :). Det finns författare som behöver lite tid, men efter ett nytt försök är man förtjust.
Klemperer: jag tror, precis som du säger, att Bowen hör till de författare som man behöver ta sig tid med. Hon har lång startsträcka kanske man kan säga.
Skicka en kommentar