Not for ourselves alone

Vi vek en söndagsmorgon till en tur runt EU-byggnaderna i Bryssel, väninnan och jag. Vi tillbringade också en bra stund inne bland alla grupper och lotsades genom EU:s historia med hjälp av modern teknik (och många trevliga unga hjälpredor som dök upp så snart de skådade "tanten har visst problem med att fatta elektroniken"). Så frågade jag S. "ska du rösta i EU-valet?" "Självklart, sa hon" och så returnerade hon frågan till mig som svarade på samma sätt. Vi var rörande eniga om att absolut utnyttja vår rätt att rösta, en rätt som har kostat många människor livet. Aldrig någonsin att jag blir soffliggare.

Varje land har sina egna förkämpar för rösträtten och givetvis är jag speciellt intresserad av de kvinnor som stred för vår, kvinnornas rätt, att tycka och påverka i politikens värld.

På fotot Elizabeth Cady Stanton (1815-1902)- USAs stora namn och kraft inom "Women's Right Movement".

 Elizabeth Cady Stanton var aktiv inte bara inom rösträttsrörelsen utan hon satte fokus på många andra orättvisor (som kvinnor drabbades av) i samhället. Ken Burns har gjort en utmärkt TV-serie om Stanton och hennes medkämpe Susan B Anthony. (Jag vet inte om den går att se i Sverige).


"TO THE WOMEN OF THE REPUBLIC:

We ask you to sign and circulate this petition for the entire abolition of Slavery. We have now one hundred thousand signatures, but we want a million before Congress adjourns. Remember the President's Proclamation reaches only the Slaves of Rebels. The jails of LOYAL Kentucky are to-day "crammed" with Georgia, Mississippi and Alabama slaves, advertised to be sold for their jail fees "according to LAW," precisely as before the war!!! While slavery exists anywhere there can be freedom nowhere. There must be a law abolishing Slavery. " (Elizabeth Cady Stanton, 1864)

Att läsa om Elizabeth Cady Stantons långa och intensiva liv (hon hann även med att föda sju barn) går nog lite lättare - jag har valt Lori Ginzbergs biografi och ska försöka få tag på den.

Det tog sin tid för kvinnorna att få rösträtt i USA . Det första året kvinnor kunde lägga sin röst i ett presidentval var år 1920. Sverige var också väldigt trögt och efterblivet- ingen rösträtt för kvinnor här förrän år 1919 (att jämföra med Finlands år 1906, Norges år 1913 och Danmarks år 1915.) När mammas moster flyttade från Danmark till Sverige (det var just 1915) gick hennes första oroliga tanke till rösträtten " den rätten vill jag ju inte mista", skrev hon i ett brev hem. Hon fick vänta ....

Givetvis går jag till valurnorna den 25:e maj.