Så här vackert blommar luktviolerna någonstans på Björkaområdet i Skanör. Det är deras tid nu och jag har själv några samlingar av dem hos mig men inte lika stora i omfånget. Jag har gått och grunnat på hur det kan komma sig att de här fina och ytterst väldoftande blommorna dyker upp på så lustiga platser i min trädgård (och ibland helt plötsligt). Nu vet jag- fröna forslas av myror. Inte så underligt då att spridningen blir som den blir och jag tycker genast bättre om de myror som bor här hos mig (utomhus då- kommer de in blir de inte långlivade, det finns gränser för min kärlek till djur och natur).
Violernas doft andas jag in med visst vemod för jag minns dem särskilt från mina hundpromenader med min stora, snälla och människoälskande goden retriever. Inte brydde han sig särskilt om blommorna men han stannade snällt och luktade på något annat (förmodligen med en mycket oaptlig doft men delikat för hundar) och så firade vi lite vår tillsammans. Hade jag kunnat dikta hade jag skrivit något om att "det var i violernas tid".... :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar