Xingu

Edith Wharton hade säkert mycket roligt när hon skrev novellen "Xingu" (och jag hade mycket roligt när jag läste den).

Vi hamnar mitt i den lilla staden Hillbridge som Wharton beskriver som en kulturell öken. Här är inledningsraderna till berättelsen och de anger tonen:

"Mrs Ballinger is one of the ladies who pursue Culture in bands, as though it were dangerous to meet alone." Denna fru Ballinger har alltså en lunchklubb eller bokcirkel kanske är ett bättre ord. Traktens "prominenta" damer samlas och så diskuterar man den senaste (på ropet) romanen. Nu har man bjudit in själva författarinnan (Osric Dane) till en av de bästsäljande böckerna (med titeln "The Wings of Death").

En av medlemmarna i den lilla bokcirkelgruppen är fru Roby- hon anses inte lika "fin" som de andra för hon har vistats utomlands ("in exotic lands") under många år och har precis kommit tillbaka till Hillbridge. Dessutom har hon fräckheten att erkänna att hon inte ännu har läst "The Wings of Death" . Detta får fru Plinth att se rött: " I can understand that, with all your other pursuits, you should not find much time for reading; but I should have thought you might at least have got up The Wings of Death before Osric Dane's arrival." Stackars fru Roby nämner att hon läser Trollope och får genast ett snäsigt svar att "ingen läser Trollope nuförtiden".

Så är stämningen i bokcirkeln och det är ett sant nöje att se hur Wharton klär av de här malliga käringarna inpå blotta livet. Här blir det "kulturella hyckleriet" - avslöjat. Man låtsas veta vad man inte vet- man svänger sig med termer som man inte alls egentligen känner till (men det låter ju fint). Så här beskriver Wharton fru Bollinger: " Her mind was an hotel where facts came and went like transient lodgers, without leaving their address behind, and frequently without paying for their board. It was Mrs Bollinger's boast that she was "abreast with the Thought of the Day, and her pride that this advanced position should be expressed by the books on her table."

Den här novellen är en helt underbar satir, skriven med ett väldigt flyt och ändå med viss godmodighet. Fru Roby får till slut en mycket ljuv hämnd....

Vad är då Xingu? Jo, det är en flod i Sydamerika (biflod till Amazonfloden).