Att förbli levande

Tom Lubbock var en engelsk konstkritiker (mycket frispråkig och med stor integritet). År 2008 i augusti diagnosticerades han med en obotlig hjärntumör, en tumör som satt i den vänstra temporalloben (som styr språket och talet). Tom Lubbock gav aldrig upp utan kämpade in i det sista- trots sin svåra sjukdom fortsatte han att skriva recensioner för tidningen Independent. Här ett utdrag från den dagbok han förde under hela sjukdomstiden - dagboken i sin helhet kan man läsa i boken "Until Further Notice I'm Alive" (Granta).

August 2008
The news was death. And it wasn't going to be maybe good luck and getting through it. It was definitely death, and quite soon, meaning a few years. And at first, it didn't seem too bad.
I found it quite easy to accept the neurologist telling me that the scans were with him, and that they showed a mass, a small tumour in the left temporal lobe, which was in all probability, given its shape and position, malignant. I found it easy to accept that this was being told to me on the phone. I found it all very easy to accept.
We occupy a limited patch of space (I have never believed in travel) for a limited stretch of time. We know the deal. We're bodies. We are not in our own hands.

Flera dagboksutdrag kan man läsa HÄR.

I min hand just nu har jag Lubbocks  "Great Works- 50 paintings explored" - en utmärkt bok för en sådan som mig- d v s en ren amatör vad gäller konst.  Jag fastnar speciellt för omslagets tavla- den ser modern ut- men det visar sig vara en detalj av en större målning gjord av den tyske konstnären Philipp Otto Runge (1777-1810)- Runge var romantiker och han nämns ofta tillsammans med landsmannen Caspar David Friedrich.

Hela målningen ser ut så här och den är en del av fyra allegoriska scener - (morgon, dag, kväll och natt).

"Lying flat on its back on the world's flat surface, the baby is emphatically grounded, under gravity. Facing and gazing straight upwards, it bathes in the morning light that falls from the sky- the sky off-picture, but strongly implied by the glow reflected on the baby's body. It opens its arms in welcome."

Det hela blir en vacker bild av en början, något som växer och tar rot, en blomma i jorden.... ett barn som bara ligger där helt i sin egen värld. Jag citerar igen: " Every child is also a strangely new thing, original, individual, arriving out of nowhere."

Lubbock har gjort ett både blandat och intressant urval av tavlor- här finns nutid och dåtid representerade- känt (och för mig) okänt. Dessutom är boken (som många konstböcker) vackert illustrerad.