Ett språk som är ritat i smältande snö

Jag befinner mig i den schweiziska kantonen Graubünden och Nina Burton skriver om rätoromanskan, ett språk som är satt på undantag. På kartan ovan markerar de violetta partierna de områden där rätoromanskan är huvudspråk. Det är inga stora ytor....

Rätoromanskan har en intressant historia. Räterna var ett bergsfolk som bestod av olika stammar uppblandade med kelter, etrusker och veneto-illyrier. Kejsar Augustus lyckades kväsa det här folket (precis som så många andra folk) och så började språket att ta färg av det latinska: rätoromanskan föddes.

Chur: vy från år 1900

Chur/Cuero var länge rätoromanernas huvudstad men idag talar bara cirka tio procent av befolkningen här rätoromanska.

Det kan vara intressant att veta att det var rätoromaner som skapade Europas första kaffeservering- platsen var Venedig och året var 1680. Den svenska chokladfabriken Cloetta grundades av tre rätoromanska bröder Bernhard, Christoffer och Nutin Cloetta. (Den rörelsen började i Danmark men år 1873 fick man en fabrik i Malmö också- det var först 1901 man flyttade "hela klabbet" till Ljungsbro).

År 1938 förklarades rätoromanskan som Schweiz fjärde språk :"det var ett svar på Mussolinis försök att se språket som en italiensk dialekt så att rätoromanerna kunde "befrias från det schweiziska oket"." (s.110 Resans syster, poesin av Nina Burton).

Så skriver Nina Burton vidare om den rätoromanska poesins smärtsamma skönhet och här några rader av Andri Peer (1921-1985)

Meis mans in tia chavlüra
sus cornas da tor
aint illa föglia d'urbaja

Meis cour utschè chi sbiatta
aint illa coppa da teis mans

Nina Burtons översättning:

Mina händer i ditt hår:
tjurhorn
bland lagerbladen

Mitt hjärta en ryttlande fågel
i dina händers sfär

En annan rätoromansk poet är Clo Duri Bezzola

---
När havet silas
av sanden
faller det svalor
från himlen
och pickar i sig
mina bokstäver.

Inget blir kvar.
Endast
         deras
              flykt.    från "La chà dal sulai" 1987, tolkning och översättning: Nina Burton

Morgonrodnad vid Rhen Foto: Manfred Heyde

Eine Fee mit samtiger Hand
Spannt goldene Faden von einem Stern zum
andern

Bis sie im Licht entschwinden
Und wenn es Tag wird
Steht sie auf unsichtbaren Wipfel
Aurora vor ihrem Aufbruch liebkosend.

Luisa Famos- rätoromansk poet från Ramosch i Unterengadin (1930-1974) tolkning: Mevina Puorger och Franz Cavigelli. (Från diktsamlingen "Eu sun la randolina d'ünsacura" (Ich bin die Schwalbe von einst).