Den sista valkyrian

Det har hon kallats för Thit Jensen. Jag har läst ut "Erotisk stöld" (Den erotiske hamster) och igår fick jag den inköpta biografin om Thit i brevlådan. (Jens Andersen har författat).

 "Den erotiske hamster" kom ut år 1919 och den svenska översättningen är från 1920. Boken är Thits uppgörelse med maken Gustav Fenger och den bästa väninnan (Johanne Svenné) som svek henne. Det är en rasande kvinna som skriver- och den sorg och den förbittring hon känner är fruktansvärd. Berättelsen är indelad i tre partier: "Dina vänder himmelssidan till", "Dina kämpar för sin lycka och vänder icke längre himmelssidan till" och "Dina vänder helvetessidan till".

Dina (som är Thits alter ego) är gift med den flera år yngre "Johan" (Gustav Fenger) och det är ett lyckligt äktenskap, åtminstone uppfattar Dina det som sådant. Paradiset innehåller dock en orm och den slingrar sig försåtligt kring sitt byte- och så tappar Johan fotfästet- han faller som en mogen frukt. Historien är inte ovanlig i sig- otrogen äkta man och godtrogen hustru. Det ovanliga är hur detta berättas och med vilken kraft och vilken ilska.

Bokens "Susanne" (väninnan) är tandläkare till yrket och hon beskrivs på ett otroligt raffinerat maliciöst sätt- med Thits penna blir väninnan just en "erotisk hamster", en nymfoman- en tandläkare som på sin praktik sysslar med oändligt mycket mer än att laga tänder. Här passerar karlarna revy (på besökssoffan och inte i tandläkarstolen). "Johan" tecknas som en ynklig figur, en krälande mask som måste "gå till skökor" för att få liv i äktenskapet.

"Det har varit svårt för honom! Han råkade ut för det farligaste av alla djur, den erotiska hamstern- och därtill en trettiofemårig- vid den åldern är hon inte fjärilsstoft och drömmar, då är hon i sista laget och hennes drift har blivit till rovdrift, då heder och hänsyn, moral, blyghet drunkna i driftens yrsel, som hon bedövar honom med. De tider är förbi, då man förförde kvinna- det är svårare för en man att vara sin hustru trogen än att gå torrskodd genom havet."

"Johans tänder, som det under hela sommaren inte funnits minsta fel på. tålde inte vid det mildare klimatet i Köpenhamn, där de genast började bli dåliga. Och Susanne var en ivrig tandläkare och gav honom "tid" varje dag."

Den här boken såldes i stora upplagor och jag kan förstå att den måste ha betraktats som uppseendeväckande på sin tid- och rent av skandalös (den handlar ju om erotikens roll i äktenskapet). Den är raffinerat elak- jag har full förståelse för den svikna Dina men tänker samtidigt att : "självförsörjande kvinna, kvinna utan försörjningsplikt mot barn, flitig kvinna, begåvad kvinna : låt då karlen löpa och skapa ett eget liv i stället för att öda all kraft på att vara så arg på något/någon som inte går att ändra på." Nu blev förstås all ilska och smärta till en bok- och det är en välskriven bok dessutom- och den håller än, visst gör den det. Lättläst (och absolut inte banalt) och fyndigt formulerat (i all bitterhet) och det bästa är kanske ändå porträttet av Dina själv- den hårt arbetande och oförtröttliga kvinnan som trots all sin "skraphet" ändå är så väldigt känslig och sårbar.

Hur gick det då i verkligheten? Jo, Gustav Fenger gifte om sig med "väninnan" och de verkar som de klarade av att leva ett långt liv tillsammans.