I foajén till min lilla stads lilla bibliotek finns ett litet bokhylleantikvariat. Ibland går det att göra riktigt intressanta fynd där. Böcker anses ju av många som något som inte passar in i de nya trendiga husen med så kallad öppen planlösning ( inga bokhyllor där, inte). För mig som inte följer modet är det bara att tacka och ta emot när tillfälle bjuds och mitt senaste fynd från det lilla antikvariatet blev ett par böcker av Albert Engström. Nu grottar jag ner mig i mustiga skärgårdsberättelser med originella typer av alla de slag - men det finns också annat. Det lackar mot jul och novellen ”Fattigstugan” kändes angelägen. Här handlar det om ett barndomsminne och den tolvårige Albert har skickats iväg till fattigstugan med en matkorg. Han pulsar genom drivorna och kommer så fram till denna sorgens boning, ett ruttet och snett hus med små utrymmen och det styrs av en ” regenta”. I detta ruckel bor socknens uttjänta och fattiga åldringar och Albert Engström berättar om deras liv och öden på ett mycket levande och samtidigt medkännande sätt. Kitta På Sne som råkade i olycka som mycket ung och som fick en son - men nu är sonen död och Kitta är ensam och utblottad. Falka-Stava var en gång ”regementshetär” - nu tigger hon pengar till snus och är stendöv. Stortjuven Stolpe har tillbringat större delen av sitt liv i fängelse och nu tar hans son Kalle efter i förslagenhet. ”Fattigstugan” är en sorglig historia, den lämnar ingen oberörd. Minst av allt mig.
.jpg)
2 kommentarer:
har någon Engström, han finns ofta på loppis... Vårt hem är skräck för mäklare... vi harett par extra väggar för att få plats åt alla barnen, dessa väggar är kvar, fint för bokhyllor!
Hannele: Engström var produktiv så jag kan tänka mig att hans böcker dyker upp ofta. Mäklare är en yrkeskategori som jag inte har så mycket respekt för och mitt hus lär väl rumsteras om en gång när det säljs. Styling hjälper nog inte.... Jag har bokhyllor lite varstans.
Skicka en kommentar