Jag har skrivit en del vid tidigare tillfällen om den tyske författaren Walter Kempowski. Han var född och uppväxt i Rostock och fick uppleva krigets fasor när staden bombades sönder och samman år 1945. Kempowski var produktiv som författare men bara ett enda av hans verk finns i svensk översättning. Snudd på skandal, kan jag tycka.
På Georgenhof lever man i sin egen isolerade värld och även om flyktingar från öst då och då anländer och får husrum över natten, förtränger man det som är oundvikligt. Den röda armén närmar sig och kanonmuller och orangeröd himmel bekräftar de kommande fasorna. Så blir Katharina inblandad i en människosmuggling och korthuset rasar helt plötsligt samman. Väskor packas, hästar spänns för och flykten västerut tar sin början och fasansfulla scenarier utspelas.
"They said goodbye to the neighbouring vehicles on the football field, Heil Hitler, and to the Party man who had been so impressed by the coat of arms on the coach door, even if he didn't show it. Heil Hitler. And then the cry was 'Gee up' and the gelding pricked his ears.-- She could not have known that at the same time Uncle Josef and his party were going through Harkunen and back east home, home again! Home to Albertsdorf, where they had spent so many happy years. With his wife and three daughters. No more would ever be heard of him."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar