söndag 31 januari 2016

His soul goes marching on


Studera fotot noggrant (en daguerrotypi) - det är taget omkring 1856- för det fångar den här mannen exakt. Porträttet föreställer John Brown (1800-1859)- abolitionisten som försökte vinna gehör för sin sak med våld. Forna tiders fotografer,- ärat vare deras minne i dessa tider med selfiestickor och annat krafs.(Daguerrotypin tillskrivs John Bowles- 1833-1900)

 Den 16 oktober år 1859 slog Brown och hans sammansvurna till i Harpers Ferry i delstaten Virginia. Upproret misslyckades och många fick sätta livet till (bland andra två av Browns söner) .Brown fängslades och dömdes att mista livet genom hängning.

Avrättningen ägde rum den 2 december samma år. Brown hann med att skriva ner några rader på ett ark papper.

"I, John Brown, am now quite certain that the crimes of this guilty land will never be purged away but with blood. I had, as I now think, vainly flattered myself that without very much bloodshed it might be done."

Tragiskt nog fick Brown alldeles rätt och blodet skulle komma att flyta i strida strömmar bara några år senare när inbördeskriget bröt ut.


John Brown var en kompromisslös man och det passar att kalla honom för "God's Angry Man". Boken ovan betecknades som roman av författaren, Leonard Ehrlich, men många kritiker har hävdat att det i själva verket är en biografi. Hur som helst så har jag betställt det här verket som kom ut i börja på 1930-talet. Det har skrivits massvis om John Brown men Ehrlichs roman/biografi är lite av en klassiker.

Jag har nu hunnit till årgång 1935 i Biblioteksbladet och kan konstatera att Leonard Ehrlichs "Guds vredes man" faktiskt finns på ett par bibliotek fortfarande.

2 kommentarer:

Thomas Nydahl sa...

Tack för denna: "selfiestickor och annat krafs"

Sådant gör mig förtjust - och nu vet jag till vilken kategori det hör!

Ingrid sa...

Thomas: Jag tycker att jag känner mig som på ett zoo när jag ser alla dessa figurer som vandrar runt med långa stickor och som plåtar precis vad som helst när som helst (och mest då egna nunan så klart). Krafs- förvisso.