Foto: Kasper Dudzik
Vi startade tidigt, väninnan och jag för vi skulle på en ganska lång dagsutflykt- ända till Karlskrona. För att komma dit måste man fara med Öresundståget (om man inte väljer att köra bil förstås- men det valet gjorde vi alltså inte för man vill ju vara snäll mot miljön och så är det som sagt en ganska lång resa).
Väninnan hade läst i tidningen om problem med toaletter på tågen och kom väl förberedd med provisorisk potta (nedpackad i ryggsäcken). Vi trodde förstås i vår enfald att det där med igenbommade tågtoaletter var något sällan förekommande och att vi inte skulle behöva bekymra oss om sådana detaljer- dessutom hade det ju gått ett par veckor sedan tidningsartikeln lästes och givetvis åtgärdar man sådana problem- tänkte vi alltså (dumma som vi är). Inte fasen fanns det några fungerande toaletter på tåget och det berodde enligt uppgift på att "vattnet tagit slut". Drygt tre timmar på tåg kan nog kräva bekvämlighetsinrättningar för både kreti och pleti. Vi klarade oss utan trots allt och någon provisorisk potta behövde inte plockas fram ur bagaget (och var gör man av innehållet efteråt- ut genom fönstret kanske?) Jag vill varna eventuella resenärer- för problemet ser ut att vara permanent- drick inte kaffe på morgonen och undvik att ta vätskedrivande tabletter. Han man någon fysisk åkomma som gör att man måste uppsöka bekvämlighetsinrättning ofta- undvik Öresundstågen. Därmed nog pratat om toaletter.
Karlskrona är en mycket vacker stad men inte så gammal (enligt svenska mått mätt). Karl XI hade nyss sett till att permanent roffa åt sig Skåneland och han var i behov av en hamn och en marin försvarsanläggning- så föddes Karlskrona i slutet av 1600-talet.
Vi hann med det gigantiska marinmuséet med ubåten Hajen och den vackra galjonsfigurshallen (vidunderlig utsikt från andra våningen). Man behöver minst en dag för att tillgodogöra sig allt i detta museum och den tiden hade vi inte till vårt förfogande, tyvärr.
Vi fortsatte till Blekinge museum inte så långt från järnvägsstationen och lärde oss en del om de intressanta utgrävningarna vid Västra Vång. Underbart vackra föremål (masker och så kallade guldgubbar) och som en extra bonus fanns också en utställning med Blekingesöm.
Det var två trötta äldre damer som sjönk ner i tågsätena för vidare befordran till Malmö C. (Någon biljett till Skanör kunde man inte lösa i Karlskrona. "Var ligger Skanör- i Danmark?" undrade han som stod i biljettkassan. "Inte sedan 1658", svarade väninnan som undrade en del över svensk geografiundervisning modell yngre).
Bokinköp? Jodå, jag skaffade "Skåne i Danmark" en dansk historia fram till 1658 av Harald Gustafsson utgiven av Makadam förlag och från Centrum för Danmarksstudier (Lunds universitet).
5 kommentarer:
tågtoaletter ska vi inte tala om! åkte till Sthlm med ett flertal icke fungerande toaletter. åkte flera dagar senare med samma tåg tillbaka. toaletterna fungerade fortfarande inte. skröpligt att inte veta var Skanör ligger! annat var det förr...
Mrs C: Ja, annat var det förr. Då fick man lära sig sin geografi ordentligt. Nåde den som inte kunde räkna upp de landskap som t ex Skåne gränsade till för att inte tala om uppräkningen av städer (Småland var då en mardröm). Det var nyttigt att lära sig utantill - det är jag helt övertygad om.
Att resa till Stockholm utan fungerande tågtoaletter måste vara en mardröm. Då är alltså SJ lika usla på även det "inre underhållet". Det hela börjar likna bananrepublik.
det var Snälltåget. och om man gick iväg flera vagnar bort kunde man hitta toaletter, men de blev ju överlastade...
namngeografi var väldigt roligt. vi satt där med kartor redan på lågstadiet och kartintresset lever och frodas fortfarande
Mrs C: Visst var namngeografi trevligt! Jag minns min första Skånekarta mycket väl!
(jag åkte förbi med produkttanker och fotade 6 km bro)
Skicka en kommentar