Nej, detta ska inte handla om matlagning eller kokböcker- utan om Marjane Satrapis berättelse om Nasser Ali Khan (han var Satrapis mammas farbror).
-
Här blandas nedtecknandet av ett sorgligt och intensivt människoliv med Iransk historia och kultur. Det är en mästerlig sammansättning. Nasser Ali Khan är musiker och han älskar sin tar (iransk luta) - i ett stormande gräl slår hans hustru itu den- och då bestämmer sig Nasser Ali Khan för att livet inte längre är värt att leva. Vi får följa hans sista åtta dagar genom Marjane Satrapis bilder och texter.
-
Jag kommer aldrig att glömma den här vackra hyllningen till en död släkting. Det är visserligen en svart historia men den har inslag av glädje också- av kärlek- och humor. Marjane Satrapi kan konsten att blanda rätt ingredienser för att åstadkomma den mest fängslande och undersköna biografi över ett liv som förtjänar att kommas ihåg.
3 kommentarer:
Marjane Satrapi är fin. Visst har du läst Persepolis?
Den här plommonen skulle jag få från förlaget Galago för att jag tagit en prenumeration. Trots två påstötningar fick jag den aldrig.
Får jag läsa din bok om jag kommer ner till Skåne nån gång? :-)
Jag vägrar stödja Galago med ett köp.
Jag har läst Persepolis och tyckte väldigt mycket om. Jag förstår att du inte vill stöjda Galago- och "mi casa es su casa" ,Snowflakes!
Det låter fint det, och mitt är ditt också. :-)
Kom på att jag nog köpt ett album från Galago i alla fall, grrr... till en julklapp. :/
Skicka en kommentar