Lyrans tema-trio den här veckan handlar om släktkrönikor. På bilden syns skådespelarna från BBCs stora 60-tals-satsningThe Forsythe Saga baserad på böckerna av nobelpristagaren John Galsworthy. (Jodå, jag har läst böckern också). The Forsythe Saga följer den stora familjen Forsythe genom ett par generationer- och huvudpersonerna är den inskränkte Soames Forsythe (spelad av den förnämligt skicklige skådespelaren Eric Porter) och hans absoluta motsats- bohemen och konstnären Jolyon Forsythe (spelad av den likaledes fantastiske Kenneth Moore). Det är lagom blandning av sorg, glädje och humor. (Det finns en senare version också men den kan absolut inte mäta sig med 60-talets inspelning).
-
2. Mitt nästa val måste så klart bli Buddenbrooks av Thomas Mann. Jag sträckläste den under nyåret och sällan har jag blivit så väl underhållen av en bok. En verklig läs-pärla.
-
3. Nu ska jag gå över till verkligheten- och rekommendera en bok av den danska journalisten Pia Fris Laneth. "Lillys Danmarkshistorie" -kvindeliv i fire generationer. Här får man lära sig mycket om både kvinnohistoria och Danmarks historia. Pia Fris Laneth börjar med sin oldemor Karen Marie och så går hon framåt i familjehistorien. Många foton gör boken extra spännande att läsa. Här fick jag t ex lära mig vad en skudsmålsbog var för något. Kort sagt- en bok jag verkligen kan rekommendera.
7 kommentarer:
Alla mänskor verkar läsa den där Buddenbrooks nuförtiden. Har den just kommit som film? Som nyutgåva? Fått postumt Nobelpris, eller vad är det som har hänt?
Jag blir annars lite intresserad av den där boken av Laneth.
Jag tror att intresset för Buddenbrooks beror på nyutgåvan av boken för något år sedan. Nu finns Buddenbrooks i storpocket också - så den är relativt billig att inhandla. Filmen har jag försökt att få tag på men den är väl för "smal" för att bli "bästsäljande på DVD". Tyvärr. Jag skulle gärna vilja se den.
Boken av Laneth tycker jag är mycket intressant- den har precis lagom blandning av historia och personlig berättelse för att falla mig i smaken.
Nu är jag också en av alla de som läser den stora romanen. Är snart 200 s in i Buddenbrooks och är mycket nöjd med läsvalet. Det är redan nu en stor läsupplevelse!
Romanen var förresten cirkelbok i P1:s bokcirkel. Önskade då att jag läst den för att kunna hänga med. Kul när äldre bra litteratur helt plötsligt är inne..
Aha. Nyutgåva förklarar ju saken. Jag har (som jag tror jag nämnde för inte så länge sen) endast läst Bergtagen av Mann. Och den tyckte jag ju om, även om det var länge sen. Jag får fundera allvarligt på Buddenbrooks, och se om den kommer i min väg (just nu anstränger jag mig rätt ordentligt för att inte aktivt söka upp böcker). Filmen verkar finnas på Amazon (lite dyrt iofs, men en bra present att önska sig kanske?)
http://www.amazon.co.uk/s/ref=nb_ss?url=search-alias%3Ddvd&field-keywords=buddenbrooks&x=0&y=0
Hermia: Om den var med i p1:s bokcirkel kan det nog också påverkat...
Men jag läser just nu både De fattiga i Lodz och Boktjuven, så jag har förtillfället ruskigt bra läsning också, så jag klagar inte. Lodz är riktigt riktigt riktigt bra, om ni inte hunnit läsa den ännu!!!
Vixxtoria: Jag har båda böcker du läser olästa. Är lite rädd för Lodz. Men någon gång kommer jag nog ta den till mig också.
Hermia: Lodz är intressant. Den är väldigt saklig, nästan torr. Litterärt sett är den helt enastående, faktiskt. Perspektivbytena. Jag är imponerad, väldigt imponerad. Det finns betydligt jobbigare böcker att läsa i den här genren, men det är naturligtvis svårt att vara helt oberörd (och det är kanske tur), även av en så "oberörd" text som den här. Jag förstår absolut att den här fick August-priset. Ämnet i sig bäddar förstås för uppmärksamhet, men jag fascineras mest av berättartekniken.
"Lodz" är även jag lite rädd för- kanske ska jag titta lite närmare på den trots allt....
Skicka en kommentar