Mabel Dodge (1879-1962)
Foto: Carl Van Vechten
I Jolos artikel om bohemerna i Greenwich Village (som man kunde läsa i DN den 30/9 1962) skriver han om början på den här eran eller storhetstiden.
Det var en kvinna som var upphovet till allt, om man får tro Jolo. December år 1912 var det dags för då flyttade en Mrs Mabel Dodge in på 5:e avenyn (hus nr 23). Hon var mycket förmögen och inne på sitt andra äktenskap (det skulle komma att bli fyra i allt). Hon var intresserad av konst och heminredning och nu ville hon skapa en egen salong där folk (läs kulturellt intresserade) kunde mötas. Det blev främst journalister som kom till den vita salongen (och de hörde till den så kallade muck-rake-skolan).
John Reed var en av de mest kända journalisterna i den samlingen och honom skulle man kunna skriva spaltmeter om. Mabel Dodge och John Reed blev passionerat förälskade i varandra men förhållandet varade inte och John Reed begav sig iväg till Europa. Han slutade för övrigt sina dagar i Moskva år 1920- död i matförgiftning.
Mabel Dodge fortsatte vidare till Taos i New Mexico och blev en av förgrundsfigurerna i den så kallade "Taos art colony". Taos art colony är värt ett helt blogginlägg bara för sig (minst sagt) så det kanske jag kan återkomma till så småningom.
Hennes bok "Winter in Taos" kom ut 1935. Den finns att få i nya utgåvor än i dag.
Mabel Dodge gick ur tiden i Taos och det är också där hon ligger begraven.
Om Mabel Dodge och John Reed kan man läsa mera i "Alla tiders Jolo" (Jan Olof Olsson) - utgiven på Bonniers förlag år 1995. Artikelurvalet i boken har gjorts av Carl Olov Sommar.
nästan som Nobelfest
1 timme sedan
2 kommentarer:
John Reed fick sin grav i Kreml - på nätet finns en hel rad artiklar om den, mest från amerikaner på besök i Moskva som konstaterat att den finns kvar. Trevligast och utförligast är denna, av John Reeds brorsdotter Susan Reed:
http://www.people.com/people/archive/article/0,,20095998,00.html
Ivo Holmqvist: Tack för länken- ett mycket utförligt och personligt skrivet reportage, absolut. Jolo skriver också en hel del om John Reed (mer om honom än om Mabel Dodge). Jag har inte läst Reeds "Tio dagar som skakade världen" men det borde jag nog göra eftersom det är en klassiker.
Skicka en kommentar