Kejsarbysten av Joseph Roth

Den österrikiske författaren och journalisten Joseph Roth föddes i Brody år 1894. Brody hörde då till det stora habsburgska riket och låg i Galizien. (Idag hör Brody till Ukraina).

Tre böcker- tre språk. Tyska- engelska och svenska- från min egen hylla.

En del av Joseph Roths verk har blivit översatta till vårt språk men mycket återstår att göra tillgängligt för svenska läsare. "Kejsarbysten" (Die Büste des Kaisers)- har jag måst läsa på originalspråket (vilket jag i och för sig inte klagar över men nog hade det varit bra om den här novellen hade gjorts tillgänglig för många fler).

"Kejsarbysten" är den sorgliga historien om greve Franz Xaver Morstin som tvingas uppleva det habsburgska rikets nedgång och slutliga fall. Greve Morstin och hans släkt kommer ursprungligen från Italien men har också polska rötter - nu har de bosatt sig i den lilla byn Lopatyny i Galizien och där känner de sig hemma och någon nationell tillhörighet vill de inte kännas vid- de är "övernationella".

Greve Morstin talar nästan alla europeiska språk och en stor del av hans släkt är utspridd över ett otal länder i det stora riket. I alla dessa länder bär gendarmerna samma slags fjäderprydda hattar och de har hjälmar med den habsburgska dubbelörnen. "Gott erhalte Franz den Kaiser" sjungs lika högt och ljudligt överallt.

Greve Morstin är en viktig person i Lopatyny- han har högt anseende och anlitas i ett otal tvister och stridigheter- för att bestämma och mäkla fred- och för att vidmakthålla den sociala ordningen.

Några år före det stora kriget (som man sedan kallade för "världskriget") annonserar kejsaren sitt besök till Lopatyny- och han ska bo hos greve Morstin. Allt förlöper väl och några dagar efter kejsarens visit kommer en ung bondpojke med en egenhändigt tillverkad byst av den store Franz Joseph. Greven sätter genast upp konstverket framför portarna till sitt slott.

Efter det stora kriget är allt så annorlunda- greve Morstin kommer hem från striderna och känner inte igen sig. Nu hör byn till Polen och han frågar sig "Är detta fortfarande mitt hem? Vad är "hem" egentligen? Han inser att han blivit en person "utan faderland", en hemlös. I förtvivlan över sakernas tillstånd flyttar han till Schweiz- men inte där heller kan han göra sig hemmastadd. Han återvänder till Lopatyny. Han ikläder sig sin gamla österrikiska uniform och varje dag beger han sig ut på vandring- och han är noga med att salutera bysten av kejsaren framför slottsportarna. Den nya överheten uppskattar inte greve Morstins försök att vidmakthålla den gamla ordningen.

Joseph Roth avslutar sin novell på ett helt underbart sätt- och jag tänker inte avslöja hur- men trots den vemodiga tonen i berättelsen ler man ändå när man lägger boken åt sidan. Vilken fabuleringskonst!