måndag 20 februari 2012

Vilken dikt är bäst eller vem är den bäste svenske poeten?

Den frågan ställer Eva/Lustigkulle i bloggen Stänk och flikar och illustrerar med en enkät som gjordes i svensk press år 2007. Det är verkligen intressant läsning.

Eva listar sina favoriter och jag tänker göra likaledes.

1. Erik Blomberg - den här dikten är en av de allra vackraste.

Nattens ögon
-
Stjärna som glänser
stum i det höga,
du liksom jag
blev nattens öga.
-
Ständigt måste vi
speja och spana,
utan att veta
i mörkret vår bana.
-
Tills på vår post
vi till sist få stupa
in i det eviga,
tysta och djupa.

2. Hjalmar Gullberg. Honom väljer jag för alla de vackra naturdikterna- men också för "Förklädd Gud" (helst ska den reciteras av Lars Ekborg).

3. Gunnar Ekelöf. Mäktig är den hans "En värld är varje människa"

En värld är varje människa, befolkad
av blinda varelser i dunkelt uppror
mot jaget konungen som härskar över dem.
I varje själ är tusen själar fångna,
i varje värld är tusen världar dolda....

4. Harry Martinson. Jag är mycket förtjust i naturlyrik och ingen kan som Martinson fånga naturen in till det minsta grässtrået.

5. Anders Österling. Grind åt havet.....Skånsk natur... vackrare kan den inte beskrivas

6. Verner Aspenström. Han var min ungdoms favoritpoet. Sardinen i tunnelbanan (till exempel).

7. Stig Dagerman med sina "Dagsedlar" jag gillar det svarta, det cyniska och det käftsmällande.

8. Erik Lindegren... Arioso...

9. Maria Wine- så vackra kärleksdikter.....

10. Verner von Heidenstam- för denna enda- som om det inte räckte....

" Vi människor

Vi, som mötas några korta stunder,
barn av samma jord och samma under,
på vår levnads stormomflutna näs!
Skulle kärlekslöst vi gå och kalla?
Samma ensamhet oss väntar alla,
samma sorgsna sus på gravens gräs."

5 kommentarer:

lustigkulle sa...

Förklädd Gud - jag tog nästan med den. Men jag kunde inte bestämma mig för om det är texten jag tycker så mycket om eller Lars-Erik Larssons undersköna musik. Det kändes litet fuskigt. Håller med om Lars Ekborg.
Här en länk till Förklädd Gud, ord och musik. Men med Max von Sydow.

Hanneles bokparadis sa...

det där är väl personligt

Ingrid sa...

Lustigkulle: Jo, musiken är en uppelvelse i sig... tack ska du ha för länken- Max von Sydow duger han också :-)

Hannele: Visst är det så- men det var intressant att se vad "svenska folket" tyckte.

lustigkulle sa...

Poesi är i allra högsta grad personligt! Det går inte att, typ, rösta fram den bästa dikten och sen tro att den ÄR bäst. Men om många röstar kanske man kan hitta någon samstämmighet i tyckandet, som kan vara intressant!

Ingrid sa...

Lustigkulle: Det håller jag helt med om- vad som är vackert för en är inte så för en annan- vi har alla olika "associationspunkter"- men det är oerhört fascinerande att se vad som verkar vara mest älskat i poesiens värld.