I somras for min väninna och jag på dagstur till Karlskrona och det blev en mycket lyckad resa trots brist på tågtoaletter. Solen sken och vi hann med två muséer och en riktigt bra restaurang innan kosan vändes hemåt igen.
Med hem förde vi en hel del häften och böcker införskaffade på Blekinge Museum, en verklig oas att strosa runt i för övrigt.
I boken "Vanartigt kvinnfolk....- socialhistoria från 1780-talets historia av Michael Helgesson kan man läsa om ett otal kvinnoöden i den stora staden och det handlar för det mesta om kvinnor som inte stod på samhällets högsta topp direkt. Flera av de här ödena kunde vara hämtade från min egen släkthistoria och jag minns min farmors ord om sin familj från "forna tider" -"fattigdom och elände uschiana mig". Farmors mormor tvingades utstå kyrkoplikt och enskilt skriftemål för lönskaläge två gånger om och ett av det två barnen födde hon utan hjälp av barnmorska. Lösdrivande piga, står hon som i en del kyrkböcker. Det var ett hårt liv men hon överlevde och det gick bra för henne till slut. Hon måste ha varit en oerhört stark kvinna.
Kvinnoödena i Karlskrona är mycket intressant läsning men den är också sorglig. Boken (som är mycket vackert illustrerad) börjar med födelse och slutar med död. Ett barnamord får inleda och jag håller med författaren om att detta är en verklighet som man önskar aldrig hade förekommit.
Ett kapitel ägnas åt gångbara svordomar. Vad sägs om äreskämmerska, din fransosmärr eller din kona och satans själ. Kanske inte så användbart längre men mycket talande för sin tid. Min farmor (som kom från Kristinehamn) brukade använda sig av orden "köna" eller "stycke" för damer med tvivelaktig vandel. Det hade sina risker att använda svordomar alltför offentligt för "det var förbjudet att yttra oanständiga utlåtelser, okvädningsord eller eder. Man dömdes efter missgärningsbalkens tredje kapitels första paragraf och böterna var 16 skilling per svordom- i svårare fall 24 skilling styck. Pengarna tillföll stadens fattiga." (sidan 92)
Om Kroglivets baksida kan man läsa på sidan 153 i boken och här går det våldsamt till i familjen Fagerströms hem. Mannen kommer hem väl påstruken och då vägrar hustrun att dela säng med honom. I stället sätter hon sig på en stol och försöker sova. Bråket accelererar och det slutar med att herr Fagerström får ett kok stryk och att en inneboende får sina tänder utslagna- detta hände i oktober år 1787 och det blev rättssak av det hela.
Vanartigt kvinnfolk är en mycket läsvärd bok och jag rekommenderar den varmt.
4 kommentarer:
nej uch och fy. allt var verkligen inte bättre för, tror det var lagligt med våldtäkt innom äktenskapet fram tills 1973 eller nått, inte så trevligt. kram sålänge
Det är otäckt att höra hur samhället lade sig i och moraliserade och straffade människor förr i tiden. Jag är inte alls för att slarva med moralen, men att bli straffad för graviditeter, både rättsligt och bland allmänheten... man ser ju på dokumenten att det leder till värre händelser, prostitution och barnamord. Och så ofta är det kvinnor som drabbas mest. Det är bra att man forskar i gamla rättsdokument och liknande papper och tar fram det här, så att vi får perspektiv på vad vår nya, mindre stränga moraluppfattning ändå betyder för samhällsklimatet.
inget var bättre förr
Annamariaa: Kvinnans lott var ofta tung i det gamla bondesamhället och det var lätt att falla. Det räckte med att en av föräldrarna dog- barnen kunde då tvingas gå på "roten" och bjudas ut till lägstbjudande (det var precis det som hände min stackars farmors mormor).
Jenny B: Gamla rättsdokument är oerhört intressanta att läsa och de utgör grunden till viktig forskning. Boken om kvinnoödena i Karlskrona är verkligen ett värdefullt tillskott i just den typen av litteratur.
Hannele: Mycket var dålilgt men det fanns det som var bra också och allt är inte bättre idag- tråkigt nog, ska jag väl säga.
Skicka en kommentar