söndag 6 december 2015

Kyrkan mitt i byn

Mitt i byn : med kyrkan som följeslagare genom Sveriges historia


Carin Bergström har tidigare skrivit om bland andra  Stina Piper och prinsessan Sophia Albertina. Nu har turen kommit till ett än större ämne- kyrkan som följeslagare genom Sveriges historia.

För att åter citera min farmor (hon var mycket talför) "vi har inte varit så kyrksamma i vånn släkt". Detta är säkert sant men att "vånn släkt" ändå fått inordna sig i ledet är ställt utom allt tvivel. Kyrkan låg där den låg och det var oftast mitt i byn. Sockenkyrkan har spelat en enorm roll i våra anfäders/anmödrars liv.

Jag har just hämtat hem boken från biblioteket (jag beställde den för ett tag sedan) och jag har redan fastnat på de första sidorna för de handlar om en kyrka som låg ganska nära den plats där jag bor- nämligen Maglarps nya kyrka. Nu finns den kyrkan inte mer för den revs för några år sedan. Resan fram till rivningen var lång och om detta skriver Carin Bergström också i sin bok.

Kyrkan (den nya) var väl synlig från den stora landsvägen som går från Kämpinge och fram till utkanten av Trelleborg- den var i mitt tycke ganska anskrämlig och en typisk "slutet av 1800-talet-produkt" alltså en stor och bölig rödtegelkyrka. När församlingarna växte blev de gamla kyrkorna för trånga och så rev man dessa kulturskatter och byggde nytt (och ofta väldigt fult). Tack och lov bevarades i detta fall den ursprungliga kyrkobyggnaden som nu sedan lång tid tillbaka åter är i bruk för gudstjänster och annan kyrklig sammankomst.

Så minskade snabbt antalet kyrkobesökare och man stod där med enorma "skrytbyggen" som väl ekade at relativ tomhet.

Den som har vägarna förbi Trelleborg ska inte försumma ett besök i den gamla Maglarps kyrka för det är en verkligt vacker byggnad och den har många år i sina stenar- byggd redan på 1100-talet och i tegel (som då ansågs vara synnerligen exklusivt som byggnadsmaterial). Kyrkorummet bjuder på en fantastisk inblick i vår gamla historia.

Boken är utgiven på Natur & Kultur förlag. (2015)

3 kommentarer:

Klemperer sa...

Det är oerhört bra vad du skriver om kyrkarna. Vi alla har olika minnen - I mitt fall var det så här. Jag herstammer från en familj med 7 barn, och jag var den enda som man berättade till: "du måste åka till kyrkan!". Inte alla andra. Konstig, tyckte jag. Vad gör en lilla gubbe då? Mor frågade mig varje Söndag vad predikan handlade om. Fint, så lyssnade jag vad prästen sade, och så gick jag till staden trettio sekunder senare. Jag öppnade kyrkans dörr, det var svårt och krånglig, och det var roligt att lyssna hur kyrkdörren smällde, bong... Men kyrkan från utsidan - det var skön och praktfull! Jag älskade kyrkarna i alla årstider, i solen, i snön, jag läsde där, och senare visiterade jag många, Ulm Münster, St.David's i Wales, tiotals; eller en lilla lilla kyrka nära Kinnekulle i Sverige.
Det måste vara en bra bok du beställde, om kyrkarna och Sveriges historia!

Ingrid sa...

Klemperer: Boken om kyrkorna är verkligen bra och välskriven. Jag tycker också om urvalet (men jag är ju partisk för Skåne och Värmland är landskap jag är extra förtjust i även om andra landskap också figurerar i kapitlen.) Vad gäller att tvinga barn till kyrkan- man får vara uppfinningsrik (som du var). Jag sjöng slagdängor i stället för psalmer och blev "relegerad" från söndagsskolan... det är inte alla barn som orkar med att sitta stilla....

Alice sa...

Jag hämtade den här boken på biblioteket idag och ska läsa den i jul hade jag tänkt. Jag har den på långlån till den 11 januari.