Ja, det handlar inte om skräckromaner... det handlar om böcker som åtminstone jag känner oro, lite darr sisådär och ibland t o m rädsla inför att börja läsa....
Jag kommer ihåg att Oprah Winfrey (för några år sedan) hade bestämt sig för att ha "Krig och Fred" i sin bokklubb. Hennes kommentar var då "and I am scared"... jag förstår precis hur hon kände sig. Just "Krig och Fred" är också på min lista över "bok-rädslor" (eller författar-rädslor). Lägg sedan till Björnstjerne Björnson och William Faulkner också.... listan kan göras längre men just nu skulle jag vilja fokusera på den här samlingen.
Det sägs att man ska göra sådant man är rädd för- så jag har startat mitt eget projekt "attacken på bok-rädslorna". Jag har nu läst "Arne" av Björnstjerne Björnson. (Den ska jag skriva om så småningom)- och jag fann till min förvåning att jag tyckte om den! (Björnsons böcker har jag hemma- arv från min morfar). Jag tänker fortsätta med "Synnöve Solbakken". (Wish me luck).
Är det någon annan som har "bok-rädslor"? Skulle vara roligt att höra. (och i så fall för vad).
Verdens bokdag: Vis deg frem som oversetter
3 timmar sedan
6 kommentarer:
Jag tror jag förstår vad du menar. Böcker som man bävar för men ändå skulle vilja läsa? Faulkner har alltid framstått som fullständigt obegriplig för mig, men jag läste ett par av hans böcker när de togs upp i Oprahs bokklubb. Det som var bra då var att man genom hennes hemsida fick "läsmanualer" och hjälp att ta sig igenom och förstå böckerna. Jag skulle tro att den informationen fortfarande finns kvar på hennes hemsida om man letar lite. Så då kom jag faktiskt igenom både "As I lay dying" och "The Sound and the Fury" på en sommar. Det var krävande, svårt och tog tid, men det var definitivt värt det. Helt otroliga böcker! Oprah hade också med "Light in August", men jag kom av mig och den ligger fortfarande hemma och väntar. Även om jag vet att jag antagligen kommer att tycka om den massor, så bävar jag ändå för att plocka upp den, just eftersom jag också vet att den kommer att kräva en hel del av mig. Känner du någon gång för att läsa den, så säg gärna till. Det skulle vara jättekul att läsa den samtidigt som någon annan. /Therese
Mina rädslor handlar mest om teman jag inte står ut med, barn som dör och sådant. Alice Sebolds Efter våldtäkten stod i bokhyllan i minst tio år innan jag läste den. Alltså en känslomässig rädsla, för att jag vet att jag kommer att bli ledsen och grubbla över boken.
Rädd för att inte förstå en bok är jag nog inte, kanske mer när jag var yngre och trodde att nån skulle tycka att jag inte var tillräckligt smart. Nu struntar jag i det. Förresten är det nästan tvärtom nu, jag har fått små konstiga kommentarer ibland över att jag läser "svåra" böcker, som att jag försöker göra mig märkvärdig.
Det Holly Hock beskriver låter som en bra grej, med manualer.
De gamla ryssarna är jag rädd för. Undrar om de kommer att bli lästa någon gång.
Dessutom har jag, liksom Snowflake, rädsla inför vissa teman. Den gjorde att jag t ex inte läste ut Didions bok, vars titel jag nu t o m förträngt.
Tack för alla dessa kommentarer! Holly-Hock- du är "spot on". Jag läser gärna "Light in August" (måste först beställa den (dvs äga den) för jag känner att jag nog vill ha gott om tid). Roligt om vi kunde läsa den tillsammans så småningom. Ska ta en titt på Oprahs hemsida också. Jag hör av mig när jag fått tag på boken.
Snowflakes- jag kan känna igen det du skriver om också. Jag tycker illa om vissa bitar av gamla "Fälskärns berättelser" (typ jesuiter som bränner öronen av folk med glödgade tänger"-(med illustration!)fy farao- det klarar jag bara inte av. Det ger mig mardrömmar.
Lyran- jag oroas också för de gamla ryssarna- väldigt många namn och svårt att hålla dem i huvudet. Och... en berättelse som jag också har svårt att läsa- tro det eller ej- är HC Andersens "Flickan med svavelstickorna" (jag gråter floder). Jag fick den läst som godnattsaga som barn och jag illtjöt! Det sitter i fortfarande.
Hmm, jag har kommit över min rädsla för ryssarna, genom att läsa dem, och insett att det är inte alls den typen av böcker som är svåra att läsa (det är tydliga historier och karaktärer och ett språk som flyter på bra), däremot skulle jag gärna vilja läsa typ Georges Perec och sådant, men det verkar vara ett liksom vindlande språk, och jag avskyr när jag inte förstår vad som händer, eller när jag måste läsa med extrem noggranhet för att inte missa någonting eller när en författare får mig att känna mig dum.
Kajsa- jag har någonstans i mina hyllor "en Perec"- en bok som jag fick i födelsedagspresent för flera år sedan... jag har ännu inte läst den.... Jag tycker också att det är jobbigt att behöva kocentrera sig så till den milda grad att man inte vågar hoppa över ett enda ord med risk för att tappa "kontrollen" helt över bokens innehåll.
Skicka en kommentar