Kokardserien

Den verkar inte ha blivit särskilt långlivad ( i motsats till Panache-serien)- bara ett par år under slutet av 40-talet gavs det ut böcker i den här serien. (Förlaget Wahlström & Widstrand stod bakom). Det var franskspråkig litteratur det gällde och här var det både kända och okända författare som gynnades.

Franz Hellens (förevigad av ingen mindre än Modigliani , se ovan) är en av de bortglömda idag. Det är väldigt svårt att hitta information om honom och det finns bara en enda ynka översättning av hans verk till svenska- och då just i kokardserien: Två mäns kvinna (1948). Franz Hellens (1881-1972) var belgare och flamländare men han skrev på franska. Hans genre var magisk realism.

Så här sa Vladimir Nabokov om Hellens :" Hellens was a tall, lean, quiet, very dignified man of whom I saw a good deal in Belgium in the middle thirties when I was reading my own stuff in lecture halls for large emigré audiences. La femme partagée (1929), a novel, ("Två mäns kvinna" i svensk översättning) I like particularly, and there are three or four other books that stand out among the many that Hellens wrote. I tried to get someone in the States to publish him -- Laughlin, perhaps -- but nothing came of it. Hellens would get excellent reviews, was beloved in Belgium, and what friends he had in Paris tried to brighten and broaden his reputation. It is a shame that he is read less than that awful Monsieur Camus and even more awful Monsieur Sartre." (Citatet hämtat från Wikipedia).

Något roligt ska jag väl ha , tänkte jag, så nu har jag beställt "Två mäns kvinna" på biblioteket. Det tar förmodligen ett tag innan jag kan hämta ut den.