Jag har en gammal pyramidek som sträcker sig uppåt himlen- varje höst (och tidig vår) fäller den mängder av löv- sega, läderartade löv som inte försvinner i första taget- krattan till trots. Här under pyramideken mediterar husdjuret gärna- eller också ligger han bara där och känner höstens dofter. Vad vet jag om vad som rör sig i en hunds hjärna... men nog kan han se fundersam ut ibland, min vitpälsade vän.
3 kommentarer:
Träd är underbart! Här står en jättelönn med tre kraftiga stammar och en bok som håller på att välta huset...
jag väntar på att höststormen ska städa upp först :)
Mrs C: Träd ska man vara rädd om. Jag förstår dock om du måste ta ner din bok- det låter farligt att ha den så nära....
Hannele: Det är bra med blåset (åt "rätt håll) så får grannarna lite löv de också. (Fast det brukar jämna ut sig med löven ....)
Skicka en kommentar