tisdag 11 oktober 2011

Litterära träd:magnolia


"Magnoliorna är ett mycket gammalt släkte som fanns innan bina. Blommorna utvecklades därför för att pollineras av skalbaggar. Man har funnit fossila lämningar av Magnolia acuminata som är 20 miljoner år gamla.
Släktet är uppkallat efter Pierre Magnol, en botaniker från Montpellier i Frankrike." (från Wikipedia)


Vem kan bättre illustera detta vackra träd än den amerikanska poeten Edna St.Vincent Millay (1892-1950). St. Vincent Millay var född i Rockland i delstaten Maine och levde ett mycket omväxlande liv som illusteras i hennes mest kända dikt "First Fig".

My candle burns at both ends;
It will not last the night;
But ah, my foes, and oh, my friends—
It gives a lovely light.

Edna St.Vincent Millay blev den tredje kvinnan som tilldelades Pulitzerpriset i poesi.

The world stands out on either side
No wider than the heart is wide;
Above the world is stretched the sky,
--No higher than the soul is high.
The heart can push the sea and land
Farther away on either hand;
The soul can split the sky in two,
And let the face of God shine through.
But East and West will pinch the heart
That can not keep them pushed apart;
And he whose soul is flat -- the sky
Will cave in on him by and by.

(från den långa dikten "Renascence").

Inga svenska utgåvor finns av hennes poesi. Tyvärr. (Suck.)

5 kommentarer:

Petra Rhodin sa...

Fantastiskt foto! Var har du hittat det?

Hanneles bokparadis sa...

Vackert, jag är lycklig ägare till blommande magnolia.

Ingrid sa...

Petra: Fotot är norpat från Wikipedia (den engelska versionen som berättar om Edna SVM).

Hannele: Så underbart! Jag har bara en liten stjärnmagnolia men två av mina grannar har ståtliga magnolior som även jag kan njuta av!

Hermia Says sa...

Ja, bilden är verkligen vacker! Och den korta dikten, försökte mig på hennes poesi tidigare men det är svårt med engelskan tycker jag, lättare med prosa etc.

Ingrid sa...

Hermia: Poesi är svårt på främmande språk. Jag har problem med tyska dikter- jag får oftast känslan av att jag går miste om mycket där- prosan är, som du säger enklare att ta till sig. Där går det ju att missa både ord och meningar och ändå förstå sammanhangen (tillräckligt i alla fall). Det är synd att Edna StVM:s dikter inte har blivit översatta till svenska- åtminstone en liten "utvalda dikter" skulle man väl kunna ge ut. Tycker man. Och hoppas man.